Högen är inte helt absurd i alla fall.

Eftersom jag är mer restriktiv nuförtiden med recensionsexemplar är högen som ligger på vänt inte helt absurd. Två mastodonter och två tunnisar bör gå hyfsat snabbt att läsa. Sedan har jag fått order av min äldsta son ( 9 år ) att läsa Rum 213 av Ingelin Angerborn också. Sjukt bra enligt sonen.

Mina bilder verkar från och med nu också få med mer eller mindre av Dobby. Bilder med extra allt helt enkelt.

Så det här hände.

Att det blev helt tyst här är ju rätt uppenbart men nu är jag här igen. Det som hände var valpköp. Helt oväntat ledde detta i sin tur till akutflytt då det blev problem med grannarna ( deras hundar gillar inte andra hundar tydligen ). Så för allas bästa valde vi att flytta. Och med tanke på att det blev akut sökande efter boende, akut flytt och direkt därefter valpköp så blev det tyvärr tyst här. Jag är ändå oerhört tacksam över att vi bor på Åland. Inom 24 timmar efter att ”grannfejden” uppstod så hade vi två fantastiska boenden att välja på och inom 48 timmar hade vi varit på två visningar och tackat ja till ett av dem. Och nu, bara fyra veckor senare är vi färdigflyttade och har bara flyttstäd och försäljning av gamla boendet kvar.

Så flytten är i stort sett klar, Dobby är på plats, och jag känner äntligen att jag kan fokusera på de viktiga sakerna, nämligen läsning. Jag har recensionsexemplar på vänt, recensionsexemplar på kommande och även en del annat nyutkommet som lockar, så jag hoppas vara i full gång inom ett par dagar. För det finns ju ett problem med bloggpaus. Bloggpaus beror nämligen oftast på läspaus. Jag har inte öppnat en bok sedan mitt senaste inlägg och har därför inte direkt något supernytt att skriva om.

Som tur är har jag sett en del på tv-serier och hann även läsa några böcker innan allt hände, så jag ska förhoppningsvis kunna hålla er sysselsatta medan jag läser in mig på det senaste.

Och jag ska verkligen försöka att hålla mig till böcker och tv-serier, men det är svårt när man precis fått hem världens sötaste familjemedlem. Men jag ska försöka. En liten bild bara …

En bok som inte är vad den utger sig för att vara.

Jag hittade boken Android på bokrean. Hårdkokt science fiction utlovades på baksidan av boken. Och jag gillar hårdkokt, även den militäriska sorten, vilket var vad detta skulle vara. Militärisk nja, till viss del. Science fiction, inte alls. Nu har jag inte läst hela boken, jag har ett par sidor kvar. Och det är möjligt att det på sista sidan visar sig att protagonisten är robot eller nåt, men det räcker inte. Det blir ändå inte scifi, speciellt inte hårdkokt sådan.

Ta Lars Wilderängs bok Stjärnklart som jämförelse. Där kommer själva scifi-delen in ganska sent i boken, men vi får följa konsekvenserna av det redan från första sidan. Någon recensent kallade Android för whiskyindränkt noir och det stämmer bättre överens med bokens egentliga innehåll. Jag tänker inte ge något omdöme än, så det här handlar inte om huruvida boken är bra eller inte. Men den är inte vad den utger sig för att vara och det stör mig.

Sju minuter över midnatt

Sju minuter över midnatt är skriven av Patrick Ness.

Sju minuter över midnatt vaknar trettonårige Conor av att ett monster står utanför hans fönster och ropar hans namn. Men det är inte det monster Conor väntat sig, monstret från hans mardrömmar, mardrömmarna han haft varje natt sedan hans mamma påbörjade sin behandling på sjukhuset. Monstret i trädgården är annorlunda. Det är uråldrigt. Och vilt. Det har tre berättelser att berätta för Conor. Men det vill ha något fruktansvärt och hemskt i utbyte. Det vill ha sanningen.

Vi kan ju börja med omslaget. Det är fint och så och boken känns exklusiv. Omslaget är ett riktigt påkostat sådant och sidorna är tjocka, blanka och exklusiva de också. Men det känns ändå lite som man missar målet. Det är en ungdomsbok, även om det är en väldigt fin och sorglig sådan. Och även om det skulle vara en förälder som väljer boken till sin ungdom så finns det liksom inget alls över boken som säger ungdom. Nu kan ju i och för sig vuxna läsa boken med god behållning de med, men omslaget är så intetsägande och ger inte stor känsla för vad boken faktiskt handlar om. Vilket är synd eftersom jag tror många missar den här fina pärlan.

Det här är alltså en otroligt sorglig bok. Conors mamma har cancer, han är mobbad i skolan, hans pappa bor i Usa och mormor är elak. Conor klamrar sig alltså fast vid det enda han har, hoppet att behandlingen hans mamma får ska göra henne frisk så han slipper bli ensam. Ensammast i hela världen. Ni förstår ju själva, det är stor gråtvarning här. Ändå blir jag inte fullt så berörd som jag hade önskat.

Kanske har det med språket att göra, kanske med berättelsen. Jag vet inte, men jag känner mig bitvis ganska långt borta från berättelsen. Läser den utifrån, där känslorna visserligen kommer fram men hela tiden med viss distans. Eller kanske är det jag som värjer mig mot allt det jobbiga. För det är så himla himla hemskt alltihop. Kanske hade jag önskat en liten gnutta av något fint för Conor. Även om monstret visar sig vara det mest jobbiga men också det mest fina så räcker det inte riktigt. Så jag värjer mig.

Jag har väldigt svårt att föreställa mig hur ett barn eller ungdom skulle uppleva boken. Tar de den till sig eller värjer de sig? Oavsett är det en bok värd sina pengar och värd tiden att läsas. För även om jag läste med viss distans stannade berättelsen kvar länge efteråt. Precis så som det ska vara.

Jag ser också mycket fram emot att se filmen, att höra Liam Neeson som monstret. Och kanske är jag redo att ge mig hän totalt den här gången. I så fall är jag väldigt glad över att jag valde att inte se filmen på bio.

Boken finns hos Adlibris, Bokus och CDON.

Andra som bloggat om boken är Fiktiviteter, Carolina läser och Biblanbloggen.

Tv-serier att se fram emot.

Det kommer ju massa spännande tv-serier i år och här kommer några som jag ser fram emot lite extra mycket.

Tjänarinnans berättelse av Margaret Atwood. Kommer bli hur bra som helst tror jag. Frågan är mest var den kommer visas, för som det verkar blir det bara på Hulu och det kostar pengar. Tycker man betalar så mycket redan för Netflix och annat så vi får väl se hur det blir.

Amerikanska gudar av Neil Gaiman. Jag har inte läst boken än, men trailern är fantastisk och boken måste ju läsas innan serien. Är tanken i alla fall.

Star Trek Discovery. Det finns en film på youtube som heter 5 reasons why Star Trek Discovery will suck. Vägrar tro på sådana dumheter. Den kommer vara awesome!

 

Mitt Bokliga Liv

En kedjeläsande boknörds oändliga läsäventyr

Den onda cirkeln

Witness this, bloodbag!

bam tycker

- om böcker

Bokföring enligt Monika

We´re all stories in the end

ylwakarlsson

All Kinds of Stories -Short but Great

A ROOM OF MY OWN

We´re all stories in the end

Sagan om Sagorna

We´re all stories in the end

Midnatts ord

We´re all stories in the end

C.R.M. Nilsson

We´re all stories in the end

Carolina läser...

We´re all stories in the end

Vargnatts bokhylla

We´re all stories in the end

Fiktiviteter

när den verkliga verkligheten inte räcker till