Scarlet – Månkrönikan

Scarlet

Andra boken i Månkrönikan av Marissa Meyer.

Beskrivning från Adlibris:

Rödluvan – inte sagan som du minns den. Men en saga du aldrig glömmer.

I den andra delen av Månkrönikan möter vi åter Cinder där vi lämnade henne i första delen: i fängelset. Hennes enda mål är att rymma – men hon vet att hon kommer att bli högvilt om hon lyckas. På andra sidan jorden söker Scarlet Benoits efter sin försvunna farmor. Det visar sig att farmor har många hemligheter, och att hon länge svävat i livsfara. Så möter Scarlet Wolf, en streetsmart slagskämpe. Han tycks sitta på viktiga upplysningar om farmor, men vågar Scarlet verkligen lita på honom? När Scarlet och Wolf lär känna Cinder, som är på flykt, slår de tre sig samman och gör allt för att hålla sig gömda för den onda måndrottningen. I Cinder fick vi möta Askungen som en superkompetent mekanikercyborg i ett framtida Nya Beijing. Cinder dyker upp även i denna bok, men här är det istället Rödluvan – en tuff fransk tjej med pistolen innanför bältet – som är huvudkaraktär. Och ja, det finns även en stor, stygg varg …

Läste ut den igår kväll och det stör mig lite att jag inte har fortsättningen tillhands. Den här var också bra. På något sätt bättre än Cinder, men på vissa sätt lite tråkigare.
Det händer hela tiden något och ändå känns det som att drivet i berättandet saknas lite. Eller så är det kanske att Wolf är lite förutsägbar. Jag hoppade över en hel del för att komma till nästa check point. Men det gör inget, att jag skyndar på betyder visserligen att vissa avsnitt kanske hade kunnat göras om, men samtidigt att det är spännande.
Jag hade gärna sett att Cinder och Scarlet fått lite mer tid tillsammans i den här boken, men som tröst fick jag en ny favoritkaraktär i den fåfänga kapten Thorne. Han, Iko och Cinder tillsammans är en dynamisk kombination. Humorn är bra och jag hoppas den blir ännu mer framträdande i nästa bok. Det är lite synd att Wolf inte har fått lite av kapten Thornes personlighet och humor.

Vissa saker stör mig fortfarande. Scarlet morrar. Varför? Hon morrar inte bara en gång utan fler gånger. Helt obegripligt eftersom det inte är hon som är vargen och synen jag får på näthinnan av en morrande halvt galen tjej är inte direkt jättesmickrande för huvudkaraktären.

Men fortfarande är det petitesser. Boken får dock bara 3,5 stjärnor av 5 eftersom jag faktiskt hoppade över stycken och det är i slutändan inte den reaktionen man är ute efter. Rekommenderar den dock eftersom jag faktiskt ser väldigt mycket fram emot nästa bok som ska handla om Rapunsel, eller Cress som hon heter i boken.

Till castingen av filmen av ser jag:

Gärna Chris Hemsworth som kapten Thorne…
scarlet hemsworht

Annonser

2 responses

  1. Pingback: En smakbit av Cress – Marissa Meyer | Bokhuset

  2. Pingback: Sagan om Rapunzel – Cress | Bokhuset

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Marias bokhylla

Ibland kommer även livet i vägen

Mitt Bokliga Liv

~ en kedjeläsande boknörds oändliga läsäventyr ~

Den onda cirkeln

Witness this, bloodbag!

bam tycker

- om böcker

Bokföring enligt Monika

We´re all stories in the end

ylwakarlsson

All Kinds of Stories -Short but Great

A ROOM OF MY OWN

We´re all stories in the end

Sagan om Sagorna

We´re all stories in the end

Midnatts ord

We´re all stories in the end

C.R.M. Nilsson

We´re all stories in the end

Carolina läser...

We´re all stories in the end

Vargnatts bokhylla

We´re all stories in the end

Fiktiviteter

när den verkliga verkligheten inte räcker till

%d bloggare gillar detta: