Outlander – Främlingen

Främlingen

Främlingen, första boken i serien Outlander skriven av Diana Gabaldon. Outlander är även originaltitel på första boken.

Beskrivning från Bokus:

Andra världskriget är över och Claire Randall och hennes man reser till Skottland för att lära känna varandra igen efter krigsårens påtvingade separation. Vid en utflykt till häxringen Craigh na Dun hemsöks Claire av magiska krafter – som ett viljelöst offer dras hon in i en klyfta i stenformationerna.
Tidsresan har börjat. Året är nu 1743. Claire är en främling i en oförsonlig tid. De skotska klanerna kämpar ett blodigt frihetskrig mot den engelska kungamakten. Claire misstänks vara engelsk spion och tas till fånga av klanen MacKenzie. Hon möter nu Jamie Fraser som blir hennes beskyddare och älskare. Mellan dem växer en passion som är starkare än tid och rum. Claire inser att Jamie är mannen hon väntat på i hela sitt liv. Med fruktan ser hon fram mot den stund då hon måste välja mellan honom och att återvända till sin egen tid …

Alltså, den här boken är en av mina stora kärlekar. Vi möttes för många år sedan och jag föll efter andra kapitlet. Efter det har kärleken hållits vid liv med omläsningar lite då och då genom åren. När jag för några månader sedan fick veta denna älskade bok äntligen ska bli tv-serie var lyckan total. Tänk att äntligen så många år senare få möta karaktärerna, se hur de faktiskt ser ut och att få se historien ur ett annat perspektiv än i mitt eget huvud. Ofta kan ju sånt sluta med bitterhet eftersom det inte blir som man tänkt sig, men här stämmer allt.

Jamie och Claires kärlekshistoria är den finaste jag läst. Det finns inget som kan slå det här. Och det handlar liksom inte om romantiken för den är ganska frånvarande största delen av boken, utan mer alla dessa små händelser och tillfällen där man märker vem man faktiskt hör ihop med. Gabaldon har ett sätt att få texten, och  framförallt dialogerna, väldigt intima och familjärt humoristiska. Ni vet, de där interna små skämten man utvecklar med tiden i en relation, där det räcker med ett delat ögonkast vid rätt tillfälle för att man ska börja le tillsammans. Romanen genomsyras av den känslan.

Jamie är en äkta kick-ass hjälte och Claire den största kick-ass hjältinnan jag känner till. Vad än Clarie möter så gör hon det rakryggad. Hon viker sig inte för något utan kämpar för det hon vill och de hon bryr sig om. Visserligen har hon och Jamie en större förmåga än många andra att hamna i trubbel, men de hanterar vad som än råkar dyka upp längs. Oavsett om det handlar om tidsresor, våldtäksförsök, sadistiska engelska kaptener, fulla skottar,  galna häxor eller att behöva dela bröllopsbädd med en främling klädd i kilt utan något under….

Främlingen är visserligen en tegelsten men det är inget mot hur uppföljarna ser ut. Boken ”Som ett eko” är som två tegelstenar på varandra. Även i en sf-bokhandel där tegelstenar ser normala ut sticker de här böckerna ut. Man får alltså vara beredd på långläsning om man ska fortsätta med serien. Rejäl långläsning. Tyvärr älskar jag inte resten av serien. Andra boken, Slända i bärnsten ( blir säsong två i tv-serien ), älskar jag men sen tar det stopp. Jag läser och tycker om de andra med, men det där alldeles magiska saknas tyvärr.

Den här boken är en sådan som håller år efter år.  Unga vuxna eller vuxna, den passar alla. Jag lovar.

Jag blev dessutom väldigt förvånad nu när jag försökte hitta en beskrivning till boken, och det saknas på både adlibris, cdon och förlaget. Vi som redan läst boken för över tio år sedan vet ju vad den handlar om, men en potentiell ny läsare ( vilket jag antar man vill ha när man ger ut en nyutgåva ) köper ju inte en bok de inte vad den handlar om. Det är rätt märkligt av förlaget med tanke på vilket uppsving boken skulle kunna få i samband med tv-serien. Som för övrigt visas i Sverige på Viaplay sedan i onsdags…

En så stor kärlek får såklart 5 / 5 stjärnor. Eller 10.

 

Annonser

7 responses

  1. Serien följer boken väldigt bra och jag förstår varför Gabaldon väntade 20 år tills hon hittade någon som kunde göra boken rättvisa. Men en bok är ju en bok, oftast lite bättre ändå. 🙂

    Gilla

  2. Pingback: Favoritkaraktärer och kärt minne | Bokhuset

  3. Pingback: I en dystopisk framtid skulle jag rädda… | Bokhuset

  4. Pingback: Tidsresande och en annorlunda mordgåta. | Bokhuset

  5. Pingback: Favoritkaraktärer? | Bokhuset

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Marias bokhylla

Ibland kommer även livet i vägen

Mitt Bokliga Liv

~ en kedjeläsande boknörds oändliga läsäventyr ~

Den onda cirkeln

Witness this, bloodbag!

bam tycker

- om böcker

Bokföring enligt Monika

We´re all stories in the end

ylwakarlsson

All Kinds of Stories -Short but Great

A ROOM OF MY OWN

We´re all stories in the end

Sagan om Sagorna

We´re all stories in the end

Midnatts ord

We´re all stories in the end

C.R.M. Nilsson

We´re all stories in the end

Carolina läser...

We´re all stories in the end

Vargnatts bokhylla

We´re all stories in the end

Fiktiviteter

när den verkliga verkligheten inte räcker till

%d bloggare gillar detta: