Minirecension – Djurfarmen av George Orwell

djurfarmendjurens-gard-en-saga

Animal farm är skriven av George Orwell.

Djuren på Herrgården har fått nog av människornas övergrepp. De gör uppror och grundar en ny filosofi som de kallar animalismen. De sjunger sin egen kampsång, O, Englands djur, och arbetar och trivs med sin nya tillvaro. Men smygande, nästan omärkligt, förändras deras förhållanden. En av de ledande grisarna, Napoleon, utbildar alltmer en sann diktators egenskaper.

Animal farm heter den alltså på engelska. Den svenska titeln är inte lika självklar då jag hittat en som både heter Djurfarmen ( mitt låneexemplar heter så ) eller den numera vanliga Djurens gård. Nu har jag visserligen valt att skriva om boken här eftersom jag faktiskt tycker den lämpar sig för barn, men namnet Djurens gård låter tillkämpat barnsligt.

Hursomhelst. En liten bok i behändigt format som skrevs med kommunismen i åtanke. Djuren på gården Manor farm har fått nog när deras ägare glömmer att ge dem mat och super och har sig istället. De gör således revolution. När människan är bortjagad kommer man tillsammans överens om vilka nya regler som ska gälla, och alla jobbar lika mycket ( nåja, nästan ) för att nå sina mål. Men undan för undan tar grisen Napoleon över makten mer och mer. Ja, ni förstår ju själva hur det går. Napoleon och hans närmaste tar så småningom över helt och med vältaliga medarbetare lyckas de hålla den stackars djurbehållningen i schack där de tror att de fortfarande har något att säga till om.

Man kan med fördel jämföra boken med dagens Nordkorea, men jag tycker inte man behöver gå så långt heller. Europa fungerar också bra som jämförelse. Grisen Napoleon har medarbetare som är bra på att prata, bra på att skylla problemen på någon annan och när man väl hittar en specifik syndabock blir resten ganska lätt. Om man bortser från det där med lika för alla och bort med klassamhället, kan man lätt se högerextremismen i det hela. Hittar man väl en syndabock att peka på med hela handen blir skocken blinda för allt annat.

Vill man inte använda boken till politiska funderingar går det även alldeles utmärkt att läsa den som en saga. En saga med moralkakor förvisso, men ändå en ganska underhållande sådan.

Boken finns på Adlibris, Bokus och CDON.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Marias bokhylla

Ibland kommer även livet i vägen

Mitt Bokliga Liv

~ en kedjeläsande boknörds oändliga läsäventyr ~

Den onda cirkeln

Witness this, bloodbag!

bam tycker

- om böcker

Bokföring enligt Monika

We´re all stories in the end

ylwakarlsson

All Kinds of Stories -Short but Great

A ROOM OF MY OWN

We´re all stories in the end

Sagan om Sagorna

We´re all stories in the end

Midnatts ord

We´re all stories in the end

C.R.M. Nilsson

We´re all stories in the end

Carolina läser...

We´re all stories in the end

Vargnatts bokhylla

We´re all stories in the end

Fiktiviteter

när den verkliga verkligheten inte räcker till

%d bloggare gillar detta: