Looking for Alaska av John Green

efter-alaska

Efter Alaska är skriven av John Green.

Den första vännen

Den första kärleken

De sista orden

Miles lämnar ett trist, ensamt liv på High School bakom sig och anländer till internatskolan Culver Creek i Alabama en tryckande het dag strax före terminens början. Han längtar efter förändring och ett nytt liv och hoppas kunna hitta det på Culver Creek. Och visst förändras hans liv. Livet på skolan bygger på vänskap, fiendskap och ständiga brott mot skolans stränga regelverk. Inom loppet av något dygn har han fått ett nytt namn, ”Bullen, fått en ny vän, Översten, och lärt sig en och annan ny ovana.
Och han träffar Alaska Young – den smartaste, roligaste och snyggaste tjej han någonsin sett. Hon förändrar hans liv mer än något annat, mer än han någonsin kunnat ana …

Det här kommer bli ganska kortfattat eftersom det är otroligt svårt att skriva något utan att spoila handlingen.

Boken innehåller en stor Händelse och berättelsen är indelad i före och efter Händelsen. Green har ett språk jag tycker om som är både avskalat och svulstigt på samma gång. Humorn är torr, men känslorna är massiva. Nedräkningen till Händelsen driver mig framåt i jakten på frågan vad var det som hände? Jag läste med hjärtat i halsgropen eftersom jag fattade att något kommer gå riktigt illa och ändå är det inte Händelsen som är det viktiga i slutändan. Det är känslorna som framförs och vi känner nog igen oss allihop. Den påminner om Jellicoe road på sätt och vis. Det är en bok om ungdomen, om vänskap och kärlek och allt vad det för med sig. Utanförskap, sex, alkohol, pranks i sann skolanda ( och oj vad bra den sista är ), avundsjuka och rivalitet. Huvudkaraktären Miles berör mig. Hans ensamhet i början och de första trevande försöken att få vänner är rörande, och hans fascination för människors sista ord skapar nyfikenhet även hos mig och definierar honom på ett sätt som gör karaktären levande och trovärdig.

Jag har tidigare läst John Greens Pappersstäder som jag inte kände något alls för faktiskt, därför har jag heller inte skrivit om den här. Det är svårt att skriva något intressant om en bok en bara känner jaha för. Därefter läste jag hans bok Förr eller senare exploderar jag ( The fault in our stars ), en bok som jag tyckte var väldigt bra. John Green låg så att säga plus minus noll hos mig. Den här boken tyckte jag nästan ännu mer om, fast på ett annat sätt.

Man verkar ha lite svårt att bestämma sig för vad boken ska heta på svenska. Den tidigare versionen heter Var är Alaska. Den verkar dock vara slutsåld på förlaget, och nu när ny utgåva är på gång har man istället valt titeln Efter Alaska.

Nya utgåvan kommer ut i juni och du kan bevaka den på Adlibris, Bokus eller CDON.

Annonser

12 responses

  1. Jag tyckte också att ”Pappersstäder” mest var ett stort jaha. Jag har faktiskt inte ens läst klart den (men det ska jag väl göra någon gång). ”Förr eller senare exploderar jag” tyckte jag om, även om jag inte var lika lyrisk som de flesta andra varit. ”Looking for Alaska” tycker jag dock helt klart bäst om! Och det skadar ju förstås inte att berättelsen utspelar sig på en internatskola…

    Liked by 1 person

    • Ska testa Katherineteorin sen och se om den hamnar på plus eller minus. Pappersstäder handlar ju liksom inte om något egentligen, inget konkret iaf och då måste karaktärerna vara extra intressanta för att locka. Något Green inte alltid lyckas med tycker jag.

      Gilla

      • Precis! Jag tror att en av anledningarna till att jag slutade läsa var att jag varken blev särskilt engagerad i historien eller i karaktärerna.

        Gilla

  2. Nu försvann min kommentar. Testar igen. Ja, ja, ja! Jag älskar allt av John Green. Gillade också Jellicoe road. Och Jandy Nelson nu då.

    Liked by 1 person

  3. SOm vanligt rörande överens. Den här och TFIOS är ju Greens två bra böcker egentligen. Gillar iofs även Will Grayson, Will Grayson, men där är det nog kombinationen av Green och David Levithan som gör det för mig.

    Gilla

    • Ja, den har jag faktiskt inte läst än ( Will Grayson ) men den kommer, mest pga Levithan då. Lånade Katherine-teorin på biblioteket men efter bara några sidor blev den liggande. Efter att ha läst den här kanske jag gör ett nytt försök, men med Green känns det som att den kan vara precis hur som helst.

      Gilla

  4. Pingback: Topp tio böcker hittills 2015. | Bokhuset

  5. Pingback: Böcker till filmer. | Bokhuset

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Mitt Bokliga Liv

~ en kedjeläsande boknörds oändliga läsäventyr ~

Den onda cirkeln

Witness this, bloodbag!

bam tycker

- om böcker

Bokföring enligt Monika

We´re all stories in the end

ylwakarlsson

All Kinds of Stories -Short but Great

A ROOM OF MY OWN

We´re all stories in the end

Sagan om Sagorna

We´re all stories in the end

Midnatts ord

We´re all stories in the end

C.R.M. Nilsson

We´re all stories in the end

Carolina läser...

We´re all stories in the end

Vargnatts bokhylla

We´re all stories in the end

Fiktiviteter

när den verkliga verkligheten inte räcker till

%d bloggare gillar detta: