Minirecension – Ett folk utan land av Melina Marchetta.

ett-folk-utan-landEtt folk utan land är skriven av Melina Marchetta.

I tio år har Finnikin levt i exil. Han har inte varit i hemlandet Lumatere sedan den kaotiska tid då kungafamiljen blev brutalt mördad och en förbannelse lades över landet. Nu håller förbannelsen Lumateres folk fångna inom rikets gränser och hindrar de som tvingades fly att återvända hem.

På Finnikins resor för att hjälpa Lumateres utsatta exilbefolkning träffar han Evanjalin, en ung kvinna som hävdar att hennes drömmar kan leda honom till Lumateres rättmätiga tronföljare, den enda som kan häva förbannelsen. Hon hävdar också att Finnikins pappa, den forne kungens hedersvakt, inte dog i Lumatere utan sitter fängslad, och tillsammans ger de sig av för att rädda honom. Och Lumatere.

Oj vad jag kämpade med den här. Jag vet ärligt talat inte hur många gånger jag började om från början. Det är massiv infodumpning i första delen. Ni vet, där man får ett myller av världsbygge och karaktärer kastat rakt i ansiktet och inte förstår någonting. Efter många försök fastnade jag någorlunda och kunde fortsätta med resten av boken. Och den är säkert bra och allt det där, men ändå inte riktigt för mig. Det var för mycket information för att jag skulle ta till mig berättelsen ordentligt. Det är liksom svårt att verkligen fastna och beröras om man samtidigt måste sortera och katalogisera handling och karaktärer för att inte bli bortvillad.

Med tanke på hur mörk boken är och hur högaktuell den är med tanke på flyktingsituationen så hade jag verkligen velat fördjupa mig i den, men det gick bara inte. Det här är första boken i en trilogi och jag är ytterst tveksam till om jag kommer läsa nästa bok. Förmodligen inte.

Boken finns hos Adlibris, Bokus och CDON.

Andra som bloggat om boken är: Carolina läser, Oarya och C.R.M. Nilsson.

Annonser

3 responses

  1. Det är intressant hur olika en kan tycka 🙂 Det är många som har kommenterat att det är mycket infodumping i början, vilket jag inte märkte alls när jag läste den. Jag tyckte det låg på lagom nivå! XD

    Gilla

  2. Pingback: Bästa och sämsta – Oktober 2015 | Bokhuset

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Mitt Bokliga Liv

~ en kedjeläsande boknörds oändliga läsäventyr ~

Den onda cirkeln

Witness this, bloodbag!

bam tycker

- om böcker

Bokföring enligt Monika

We´re all stories in the end

ylwakarlsson

All Kinds of Stories -Short but Great

A ROOM OF MY OWN

We´re all stories in the end

Sagan om Sagorna

We´re all stories in the end

Midnatts ord

We´re all stories in the end

C.R.M. Nilsson

We´re all stories in the end

Carolina läser...

We´re all stories in the end

Vargnatts bokhylla

We´re all stories in the end

Fiktiviteter

när den verkliga verkligheten inte räcker till

%d bloggare gillar detta: