Lugn i stormen

Om en timme åker jag till båten för att återigen ta mig till Sverige, vilket innebär att jag inte hinner med jerkan idag. Så jag kör veckans bokbloggsfråga hos Barnboksbloggen istället som handlar om förlag.

Så denna vecka undrar jag om det finns något förlag som ditt hjärta klappar lite extra för? Finns det något förlag vars utgivning du följer lite extra noga? 

Det finns ju så många fina förlag, men några favoriter har jag såklart gällande utgivning. Jag kollar dock katalogerna hos alla förlag jag bara kan komma på, för att vara säker på att jag inte missar någon.

Men Modernista har ju klart snyggast omslag. Och det oavsett genre.

en-julsaga

De har dessutom alltid något riktigt guldkorn, en sådan där bok som man bara längtar efter att sätta tänderna i. Nu väntar jag bara, precis som Oarya, på att nästa del av Mistborn och Lynburn legacy ska komma. Helst igår.

Boken jag längtar mest efter nu ifrån vårkatalogen är Glastronen av Sarah J. Maas.

glastronen-forsta-boken-i-glastronen-serien

Men vi kan väl säga att jag gillar förlag generellt. De som ger ut böcker är som jultomtar allihop – de förgyller tillvaron för alla oss som älskar böcker och även för de som inte gör det. Jag har ju en dröm om att en dag starta ett eget förlag och jag kan ju säga att jag faktiskt är ett steg närmare målet. Så vi får väl se …

Nu ska jag iväg till båten. Igår stormade så inihelvete men nu verkar det som tur är ha lugnat ner sig. Båtresan tar bara två timmar, men det är ju en fördel om man slipper alltför mycket gung.

boat

Kommande läsning.

De här fina böckerna trillade ner i min brevlåda igår. Jag har ju minskat på recensionsexemplaren så det kändes som julafton nu när det trillade ner två på en gång. Lite farligt dock eftersom glädjen lätt gör att man tackar ja till för mycket. Men de här två kände jag var lagom.

 

IMG_0188

Mazerunner – I solstormens spår av James Dashner tror jag på. Jag var ju inte överförtjust i hur allt slutade, men här kommer nu en prequel som tar oss raka vägen till apokalypsen och hur allt började. Det kan nog bli väldigt bra hoppas jag.

Middagsmörker av Charlotte Cederlund. En fantasy som utspelar sig i samisk miljö. Känns väldigt lovande.

Gregor – Dödens labyrint

gregor---dodens-labyrintGregor – Dödens labyrint är andra boken i serien Krönikan om Underjord av Suzanne Collins

Gregor har enligt profetian ytterligare en roll att spela i Underjord, världen under New York, som befolkas av stora råttor, spindlar, kackerlackor och bleka människor med lila ögon. Han har dock lovat sig själv att aldrig återvända dit, men när hans lillasyster Boots tas till fånga ser han ingen annan utväg. Väl där får Gregor reda på att råttorna tänker döda Boots i syfte att krossa honom och ta makten i Underjord. Enda sättet att undkomma detta fasansfulla öde är att han först hittar och förintar den fruktade råttan Bane. Ett misslyckande betyder slutet – både för honom och Underjord.

Jag blir mer och mer förälskad i den här serien. Åldersgruppen är förvisso unga ungdomar ( Gregor är ju bara elva år till exempel ) men jag blir ändå totalt uppslukad själv. Faktiskt är det här en av de bättre barnböcker jag läst. Den har liksom allt. Spänning, humor och allvar, allt i precis lagom dos.

Återigen måste Gregor bege sig ner till Underjord när hans lillasyster Boots blir kidnappad av kackerlackorna. Det visar sig vara dags att uppfylla nästa profetia, den om Bane. En gigantisk och ondskefull vit råtta som enligt profetian är ett hot mot hela Underjorden. Men saker och ting kanske inte alltid är vad de verkar vara och Gregor upptäcker även hemligheter om sig själv som förändrar allt.

Naturligtvis finns det saker som inte är helt logiska. Att Gregor får åka till Underjord för sin pappa, trots att pappan själv hållits fången i över två år hos råttorna till exempel. Kanske inte riktigt det ställe man utan att tveka skickar sin elvaåring. Å andra sidan är Gregor rådigare än de flesta. Boken innehåller nämligen en hel del allvar och Gregor drar i vardagen ett tyngre lass än många andra elvaåringar. Så det ologiska är ändå inte alltför ologiskt och jag gillar samtidigt att Collins låter de vuxna ta Gregor på allvar.

Jag blir också mer och mer förtjust i lilla Boots. Collins har hittat helt rätt nivå att få fram Boots karaktär och använder henne skickligt för att tillföra humor och värme till berättelsen. För även i den här delen blir det läskigt, men så sjunger Boots sin tåsång för kackerlackorna och mitt i allt det spännande sitter jag ändå och småskrattar lite för mig själv.

Jag känner mig otroligt egocentrisk som haft den här underbara bokserien för mig själv. Så det börjar bli dags att introducera den för barnen också, och jag är säker på att boken fungerar alldeles ypperligt även för högläsning och att de kommer älska den lika mycket som jag gör.

Boken finns hos Adlibris, Bokus och CDON.

Andra som bloggat om boken är Bokgalleriet, Bokism och Romeo and Juliet.

 

Tio böcker lästa 2015 värda att uppmärksammas lite extra.

Jag har ju redan utsett mina favoriter, men det fanns ju fler böcker värda att nämnas lite extra och då passar dagens Top Ten Tuesday bra. 

Cress ( och Cinder och Scarlet ) av Marissa Meyer har seglat upp som en av mina absoluta favoriter. En härligt kreativ och spännande fairytale retelling där vi möter Askungen, Rödluvan och Rapunzel i ny tappning. Älskar.

cress

Järnprovet skriven av Cassandra Clare och Holly Black blev en riktig favorit hos mig och jag rekommenderar den till alla som har lässugna tonåringar hemma.

En trollkarlsskola, magi och en intrig som överraskar. Jag har faktiskt inget att klaga på.

Attentaten i Gallus av Eva Holmqvist. En fantastiskt bra ungdomsbok där jag hittade nya vänner som jag hoppas få möta snart igen.

En varm och levande sagovärld. En berättelse där du förflyttas till en plats som befolkas av de mest fantastiska varelser och där du hittar vänner som du inte visste fanns.

The sleeper and the Spindle av Neil Gaiman. Vackraste boken jag har i min hylla och även här får vi en saga ur nytt perspektiv. Snövit som ska rädda en sovande prinsessa blir storslaget och illustrationerna är to die for.

the-sleeper-and-the-spindle

Biotika av KG Johansson. En härligt skitig apokalyps.

Det är avsågade hagelgevär, blod, sex och död. KG Johansson har inte skalat bort eller förskönat någonting. Allt levereras detaljerat och han väjer inte för någonting. Blodet är varmt och klibbigt, sexet är snuskigt och kletigt, och döden är vänd ut och in.

Alex Scarrows serie Time Riders var en rejäl överraskning. Härlig science fiction för ungdomar, där tidsresande varvas med historia och vi får både nytta och nöje.

timeriders

Miniatyrmakaren av Jessie Burton som var alldeles magisk.

Den fullständiga upplevelsen var inte omedelbar, men nu i efterhand känner jag mig överrumplad. Miniatyrmakaren är en magisk läsupplevelse som stannar kvar och lever vidare.

Munins skärvor av Oskar Källner. En fantastisk samling av noveller där fantasy blandas med science fiction och ger oss läsupplevelse efter läsupplevelse.

Källner bygger nya världar, vänder dagens värld upp och ner och skapar framtida visioner som både underhåller och väcker tankar.

Hanas resväska av Karen Levine. En sann berättelse om barn i nutid som tar oss tillbaka till förintelsen.

Boken passar barn väldigt bra. Den ger något att relatera till, ett sammanhang till nutiden och en stark känsla för Hana som verklig person. Är det någon bok jag anser att alla ska ha läst, som borde vara obligatorisk läsning i varenda skolklass i hela världen, så är det denna. Jag skulle säga att den passar från 8 – 100 år.

9789127105874_200_hanas-resvaska

Och till sist Oryx & Crake av Margaret Atwood. Hon är i en helt egen klass när det handlar om att beskriva postapokalypser. Så nära verkligheten att obehaget är konstant.

Atwood serverar samhällskritik, religionskritik och kritik mot oss. Människan. För att vi är så jävla lättlurade och för att allt just därför troligen kommer gå åt helvete. Hon gör det också med så rakbladsvass och nattsvart humor att det ändå blir uthärdligt. Man har till och med ganska roligt på vägen till helvetet. Ett mästerverk.

toptentuesday

Jag var här

jag-var-harJag var här är skriven av Gayle Forman.

Cody blir först chockad och sedan förkrossad när hon får veta att hennes bästa vän Meg tagit livet av sig, ensam på ett hotellrum.
Cody kan inte fatta varför Meg skulle vilja dö. De pratade ju om allt. Varför hade hon inte sagt något? Men när Cody reser till Megs universitetsstad för att packa ihop hennes tillhörigheter upptäcker hon att det är mycket Meg inte har berättat. Om sina rumskamrater, människor av en sort som Cody aldrig skulle ha stött på i sin lilla håla till hemstad. Om Ben McAllister, killen med gitarren och flinet, som krossat hennes hjärta.
Men allra mest chockad blir Cody när hon till sist lyckas öppna en krypterad datafil på Megs dator, som visar att hon varit aktiv på en sajt som tycks vara kopplad till hennes död. Allt Cody trodde att hon visste om sin bästa vän sätts ur spel.

Jag är kluven. Jag gillar boken och ämnet den tar upp. Och samtidigt som jag tycker den behandlar ämnet bra, så försvinner ändå en del av viktigheten i det hela i mysteriefrågan.

Självmord är ju ingen lätt sak att skriva om och det känns som att författaren vill lite för mycket med sin text. Hon vill vara respektfull ( vilket hon lyckas med ) och hon vill beröra. Samtidigt skapar hon ett slags extra drama vilket visserligen ger ett extra driv i läsningen, men samtidigt gör att boken inte berör så mycket som jag hade velat.

Ändå gillar jag den från början till slut. Den är lättläst och har ett bra driv, och huvudpersonen Cody känns mångfacetterad. Lite för vuxen för sin ålder, men hon känns ändå äkta och jag förstår henne. Viljan och framförallt nödvändigheten i att få veta varför. Hur kan man inte veta sådant här om någon som står en så nära? Hur kan ens bästa vän i hela världen må så dåligt utan att man märker det och hur kan hon lämna en utan att förklara varför? Är det mitt fel, är det hennes fel, eller kanske den enklaste utvägen, någon annans fel?

Läser man tacksidorna förstår man också varför mysteriedelen finns med. Jakten på vem Meg senast hade kontakt med och hur det har påverkat hennes beslut. Och hur mycket jag än förstår varför, så känns det ändå lite som att det i slutändan mest handlade om en kille.

Jag var här är dock en bra bok, trots att den inte berörde mig så som författaren avsett.

Boken finns hos Adlibris, Bokus och CDON.

Andra som bloggat om boken är: Boktokig, Vargnatts bokhylla och Aldrig bara ord.

En smakbit – Den skrikande trappan

Dagens smakbit blir från en bok jag inte börjat läsa än, Den skrikande trappan av Jonathan Stroud. Den verkar lite udda och är egentligen riktad till yngre läsare, men jag har ju en tendens att gilla just sådant så det ska bli kul att sätta tänderna i den här.

lockwood-co-den-skrikande-trappan

Om de första hemsökelserna jag utredde med Lockwood och kompani tänker jag berätta mycket lite, dels för att skydda offrens identitet och dels på grund av händelsernas ohyggliga karaktär, men framför allt för att vi på olika företagsamma sätt lyckades trassla till dem allihop. Så, nu har jag erkänt det! Inte ett enda av dessa tidiga fall slutade alls så lyckligt som vi skulle ha önskat. Mortlake-skräcken drevs visserligen ut, men inte längre än till Richmond Park, där den fortfarande smyger runt bland träden om nätterna. Och såväl Aldgates Grå Gengångare som väsendet som gick under namnet Benranglet tillintetgjordes, men inte utan ett flertal föregående ( och, anser jag nu, onödiga ) dödsfall. Och vad beträffar den smygande skuggan som hemsökte unga mrs Andrews och hotade såväl hennes förstånd som hennes kjolfåll – vart den stackaren nu än må vandra i världen, följer skuggan efter. Så vi hade inte precis oklanderliga vitsord, Lockwood och jag, när vi gick uppför gångstigen till huset på 62 Sheen Road den där dimmiga hösteftermiddagen och raskt ringde på dörrklockan.

Jag ser fram emot att läsa den här även om jag känner att språket är lite onödigt omständligt ( första stycket är skrivet precis så som ovan, inga radbrytningar etc ). Speciellt eftersom åldersgruppen ska vara från 9 år, men jag återkommer mer om det när jag faktiskt läst boken.

Fler smakbitar hittar du hos Flukten fra virkeligheten genom att klicka på bilden nedan.

en smakbit på riktigt

Mitt Bokliga Liv

En kedjeläsande boknörds oändliga läsäventyr

Den onda cirkeln

Witness this, bloodbag!

bam tycker

- om böcker

Bokföring enligt Monika

We´re all stories in the end

ylwakarlsson

All Kinds of Stories -Short but Great

A ROOM OF MY OWN

We´re all stories in the end

Sagan om Sagorna

We´re all stories in the end

Midnatts ord

We´re all stories in the end

C.R.M. Nilsson

We´re all stories in the end

Carolina läser...

We´re all stories in the end

Vargnatts bokhylla

We´re all stories in the end

Fiktiviteter

när den verkliga verkligheten inte räcker till