En smakbit av Du, bara

du-bara

”Jo det där jag skulle säga förut förresten …”, säger Frank.

Hans röst är mjuk och låg och rinner ut i mörkret. Jag tittar upp, tvingar mig själv att höja blicken.

Hans ögon är svarta.

Mitt hjärta börjar slå fortare. Jag säger inget, väntar på att han ska fortsätta.

Hans händer söker sig tillbaka till koppen.

”Det är en sak jag har tänkt på …” Händerna kupar sig runt den, men släpper taget nästan direkt. ” … och jag tror att du kanske också har tänkt på det.”

Tiden står stilla.

Han ser på mig.

Jag ser på honom.

Jag kan se det lilla ärret vid hans ögonbryn fast han sitter på andra sidan bordet och det är halvmörkt i rummet. Han ser på mig, drar in ett andetag och verkar ta sats för att säga något mer.

Sen hörs de andras röster komma närmare igen, och ögonblicket är förbi.

 

Ångande het debutroman om John och Frank. Du, bara är skriven av Anna Ahlund.

Fler smakbitar kan du läsa hos Flukten fra virkeligheten.

Ceremonin av Kiera Cass

the-selection-1---ceremoninCeremonin är första boken av fem, skriven av Kiera Cass.

Om du fick en chans att vinna både kärlek och ett bättre liv, skulle du ta den, även om det innebar att du var tvungen att ompröva allting du tidigare trott på?

För trettiofem tjejer är Urvalet deras livs chans, en möjlighet att fly det liv och den kast de är födda i och istället leva i lyx och rikedom. De ska få bo i det kungliga slottet, tävla om att vinna prins Maxons hjärta och om att bli Illéas nästa drottning.

America Singer har aldrig drömt om den typen av liv och hon vill absolut inte vara en del av en kungafamilj som förtrycker sina undersåtar. Men kanske är saker inte riktigt vad de ser ut att vara, kanske har America och prins Maxon mer gemensamt än vad hon vågat drömma om?

Jag hade inte så höga förväntningar på den här boken. Den har visserligen jämförts med Hungerspelen men det har ju alla nyare böcker gjorts som på något sätt är en slags dystopi. För det mesta inte ett dugg likt. Jag blev därför väldigt förvånad när jag en stund in i läsningen insåg att den faktiskt påminner om Hungerspelen. Rätt mycket till och med.

Språket påminner av någon anledning väldigt mycket om Suzanne Collins och huvudkaraktären America Singer är en Katniss i askungeform. Katniss går på bal liksom. Fast utan att döda någon. Vilket såklart betyder att jag gillar det här. Väldigt mycket till och med.

Nu utspelar ju sig boken i ett slott, fullspäckat med klänningar, håruppsättningar och smygrivalitet mellan deltagarna. Så en viss skillnad finns det förstås. De slåss inte för sina liv, utan för att vinna en prins. Fast America som precis fått sitt hjärta krossat gör det mest för att slippa se sitt ex där hemma, och till viss del för att hennes familj gynnas av det hela. Utgångsläget ger alltså en utmärkt grund till att lägga in lite humor i det hela eftersom America inte direkt anstränger sig för att snärja prinsen. Jag tycker visserligen att författaren missar några öppna mål ( eller fegar ur ) när det gäller humorn, hon hade gärna kunnat ta det lite längre. Men på det stora hela balanserar hon det bra. Hela tävlingsmomentet hade lätt kunnat bli skrattretande utan lite humor som bakgrund.

Vissa saker undrar jag över, samhället till exempel. Illéa är inte ett bra land. Kasterna är olika mycket värda och de lägsta kasterna lever konstant nära svältens gräns, medan de högre lever lyxliv. Ändå accepterar alla det, America också! Visst gnäller hon lite över både kastsystemet och prins Maxon ( mest över att han är en snobb, inte att hans pappa är diktator ), men det känns ungefär på samma nivå som att gnälla över läxor. Ingen verkar tycka att det är ett riktigt problem. Det finns rebeller som livar upp det hela, men de kommer utifrån och verkar bara vara ute efter själva kungafamiljen. Jag ser inte det här som ett problem riktigt än, för jag gissar ( hoppas )  att Illéa som dystopiskt samhälle kommer att redas ut närmare i kommande böcker och att det vi får här bara är en kuliss av vad som faktiskt pågår.

Som helhet är det alltså mycket mer än en skönhetstävling. Det är en dystopi och America Singer är en karaktär jag faktiskt gillar. Kärlekstriangeln är oundviklig men den börjar ändå rätt bra måste jag säga. Ingen instalove inom synhåll och en kvinnlig karaktär som vägrar låta sig väljas. Hon väljer själv och antingen spelar man enligt hennes regler eller inte alls. Ytterst charmigt karaktärsdrag tycker jag.

Ceremonin alltså. En dystopisk variant av Askungen. Lättsmält och underhållande i en tilltalande förpackning. En oemotståndlig liten godbit.

 

Eftersom det här inlägget är en del av en bloggstafett kan du läsa om Ceremonin även hos dessa bloggare:

 

Boken finns hos SF-bokhandelnAdlibris, Bokus och CDON.

Tack till B.Wahlströms för recensionsexemplar.

I just backed Trollkarlens arvinge (The Wizard’s Heir: A fantasy novel) on @Kickstarter

Trollkarlens arvingeJajamänsan, det gjorde jag. Vad är då Trollkarlens arvinge och vad är Kickstarter?

Trollkarlens arvinge är en ( förhoppningsvis ) kommande bok av Ida Öhnell. Ett äventyr i modern tid, men i en värld närmare Asgård än vår egen. Action, magi, mörker och en mystisk familj…

Trollkarlens arvinge handlar om ungdomarna Stella och Jacob som växt upp hos sin moster. En dag får de ett brev från sin far som nu vill att de ska komma och bo hos honom. Trots att både Stella och Jacob är tveksamma ger de sig ändå av, eftersom nyfikenheten på den far de aldrig känt är för stor. När de hamnar i en mystisk borg börjar det gå upp för dem att deras far Joso, kanske inte är som alla andra. 

Visst låter det spännande!

Författaren planerar att ge ut boken själv. Det kostar dock pengar att ge ut en bok själv och även om man inte har de pengarna själv finns det lösningar.

Kickstarter är en plattform som möjliggör projektfinansiering med hjälp av crowdfunding. I det här fallet en fantasybok. Författaren har satt ett insamlingsmål och når hon det kommer boken att tryckas. Det bästa med Kickstarter är att pengar inte dras om projektet inte når sin målsättning. Det är alltså allt eller inget, vilket är tryggt framförallt för den som sponsrar. Känns ju lagom kul att sponsra en summa pengar och sedan går projektet i stöpet för att det inte fått tillräckligt med pengar. Det slipper man alltså här och det känns tryggt.

Det här är första projektet jag hjälpt till att sponsra och det är helt enkelt för att jag vill läsa hela boken. Det första kapitlet finns nämligen att förhandsläsa här. Allt som allt finns det än så länge fyra kapitel där, men jag vill ju läsa allt!

Trollkarlens arvinge 2

 

Inlägget är inte på något sätt ett samarbete med varken Kickstarter eller författaren ( som jag inte känner ). Jag fick helt enkelt en mailförfrågan om jag ville läsa och kanske sponsra om jag gillade. Och jag gillade! 

Vill du vara med och sponsra finns projektet här

Del tre av Korpringarna – Kraften

kraftenKraften är den tredje och sista delen i trilogin Korpringarna skriven av Siri Pettersen.

Alla i Ginnungad visste vem hon var, eftersom hon till synes var själva symbolen för allt de hatade. Hon var Dreyris stora hopp. Beviset på att de alltid skulle styra enväldigt.

Hirka har äntligen fått reda på vem hon är och var hon kommer ifrån. Hon går återigen igenom Korpringarna, den här gången till de likföddas land, Dreysil, för att försöka återställa Kraften och därmed rädda både Ymslanden och Rime. Hennes släkt är de mäktiga Umpiri som varken visar rädslor eller svaghet och som lever i tusentals år. Och trots att Hirka är deras enda hopp att få Kraften tillbaka möter hon hårt motstånd även från sina egna och Hirka börjar för första gången tvivla på vad som egentligen är rätt och fel. 

De likföddas törst efter Kraften är enorm och Hirka inser att krigen som hon vill stoppa är oundvikliga.

Det är alltid lite nervöst att läsa den avslutande delen i en serie man tyckt väldigt mycket om. Ett dåligt avslut kan så lätt förstöra allt. Men jag var faktiskt inte speciellt orolig den här gången. Siri Pettersen har inte gett mig annat än makalöst bra läsning, så jag kände mig hyfsat säker på att avslutet skulle bli tillfredsställande. Och det hade jag ju rätt i. Men ändå.

Bra räcker nämligen inte för att beskriva hur jag känner för Korpringarna. Jag fick allt jag knappt vågat hoppats på och mycket mer därtill.

Det Siri Pettersen har skapat är minst sagt magiskt. Ett storslaget fantasyepos som inte liknar något jag läst tidigare. Vi får inte mindre än tre olika världar. En värld för varje bok, där världsbyggena är så intrikata och nyskapande men samtidigt så självklara. Känslan av nordisk mytologi är konstant påtaglig, trots att det vi faktiskt får egentligen är något helt eget.

Världsbygget är även här fenomenalt. Och trots att Pettersen aldrig blir svulstig i sin text ser jag ändå allt som på en filmduk. Berättelsen spelas upp i mitt inre och jag har inga svårigheter att förstå världen som presenteras. En bidragande del till det är de likföddas språk. Trots att vi får okända ord, namn och fraser är det tillräckligt välbekant för att inte kännas obegripligt. Nabyrn ( de likfödda, de blinda ) som påminner om engelskans newborn, umpiri som påminner om empire och så vidare. Att på det här sättet skapa något nytt och eget men med välbekanta former är helt briljant.

Jag tycker också om att inte allt behöver förklaras. Samtidigt som Pettersen strösslar ut information i jämna smulor om Kraften och världarna, får andra saker bara vara som de är. Att ta näbben blir en naturlig del av historien trots att vi egentligen aldrig får någon direkt förklaring till varför eller hur. Berättelsen känns lika naturlig som gåtfull och det fungerar alldeles fantastiskt bra.

Det som framförallt sticker ut i den här delen är Hirkas karaktärsutveckling. Hirka som från början var ett barn, blir i den här boken en stark ung kvinna. Utvecklingen är markant, men övergången sker ändå så snyggt att jag blir häpen när jag plötsligt ser Hirka som kvinna. Rimes utveckling är inte lika tydlig, men ändå måste den finnas där eftersom jag aldrig känner att det blir någon obalans mellan Hirka och Rime. Jag älskar att de fortsätter vara jämlika och kapabla. Trots att de båda vacklar emellanåt och går vilse ibland, tappar de aldrig målet ur sikte. De vet vad som måste göras, men inte alltid hur de ska göra det. Ändå fortsätter de kämpa, gång på gång, hur smärtsamt det än är. Och smärtsamt blir det.

Kraften är ett helt makalöst avslut på en fantastisk trilogi. Jag hade inte kunnat önska mig något bättre än det här.

Boken finns hos Science Fiction Bokhandeln, Adlibris, Bokus och CDON.

Eftersom det här är en del i en bloggstafett kan du läsa mer om Kraften hos Pyssel under Polstjärnan imorgon.

Tack till B.Wahlströms för recensionsexemplar.

 

The walking dead möter Zombieland – Z Nation

ZZ Nation.

Zombieapokalypsen är här! Ett virus har slagit ut nästan hela mänskligheten med bara några få överlevare ( no shit ). En av dessa är Citizen Z, en ensam kille som sitter i en högteknologisk anläggning någonstans på Arktis. Han kan med sin teknologi leda överlevarna till mat, vatten och trygghet. Något som kommer väl till pass när en grupp slumpvis hopfösta människor ska försöka föra Murphy, den enda som överlevt ett zombiebett och således har antikroppar mot viruset i blodet, till Kalifornien för att skapa zombievaccin. Lägligt nog en tripp tvärs över hela Usa.

Låter klyschigt? Förvisso, men lägg till en stor dos humor så har vi någon slags variant av filmen Zombieland möter The walking dead och ett gäng karaktärer jag verkligen gillar ( de dör visserligen som flugor så man ska inte fästa sig för mycket ). Det funkar märkligt nog. Väldigt bra till och med.

Bra action, bra skådisar och skruvad zombiehumor. Vi är fortfarande bara på säsong 1, men det finns en säsong två och trean är på väg. Jag hoppas den håller sig länge, för jag gillar verkligen det här.

 

Ny kostym till bloggen.

Jag har skaffat ny design till bloggen för första gången sedan jag började. Anledningen är enkel, jag är nämligen lite trög. Det tog mig nästan två år att inse att bloggdesignen jag hade inte var mobilanpassad.

Jag har liksom inte ens tänkt tanken att något inte är det, tills jag häromdagen läste en annan blogg via mobilen ( som jag läst tusen gånger tidigare via mobil, jag är lite trög ibland som sagt ) och insåg hur enkel den var att läsa jämfört med min. Jag behövde inte sitta och förstora texten med fingrarna för att den skulle bli läsbar, eller klicka fel tusen gånger för att länkarna var för små. Så ny kostym fick det bli. Ingen radikal förändring men jag gillar den. Och mobilanpassad, äntligen.

53217692

Mitt Bokliga Liv

En kedjeläsande boknörds oändliga läsäventyr

Den onda cirkeln

Witness this, bloodbag!

bam tycker

- om böcker

Bokföring enligt Monika

We´re all stories in the end

ylwakarlsson

All Kinds of Stories -Short but Great

A ROOM OF MY OWN

We´re all stories in the end

Sagan om Sagorna

We´re all stories in the end

Midnatts ord

We´re all stories in the end

C.R.M. Nilsson

We´re all stories in the end

Carolina läser...

We´re all stories in the end

Vargnatts bokhylla

We´re all stories in the end

Fiktiviteter

när den verkliga verkligheten inte räcker till