Den försvunne hjälten av Rick Riordan – Snuttefiltsläsning

Den försvunne hjälten av Rick Riordan. Spinoffserie från Percy Jackson.

Jason vaknar upp på en klassresa och vet inte vem han är, var han kommer ifrån eller vad han gör där. Piper hävdar dock att hon är hans flickvän, typ, och Leo verkar vara hans bästa vän. Så varför minns han dem inte?

Mitt i allt dyker det upp några stormandar som gör sitt bästa för att döda Jason, Piper och Leo. Gympaläraren Hedge visar sig vara en satyr och räddar dem, men blir själv tagen av stormandarna. AnnaBeth dyker upp och för dem till halvblodslägret, för naturligtvis är de halvgudar även om Jason känner att han inte hör hemma där. 

Tillsammans måste de ge sig ut på en resa över USA för att befria en tillfångatagen gudinna, hitta den försvunne Percy Jackson, och ta upp kampen mot en av gudarnas farligaste fiender någonsin. 

Med Rick Riordan vet man alltid vad man får. Det här är i mitt tycke den sämsta boken av Riordans serie om Percy Jackson, och även sämst jämfört med nya serien om Magnus Chase. Men det betyder liksom ingenting. Riordan underhåller alltid. Det är ändå action, drakar, spänning och lättläst underhållning som fungerar när inget annat lockar. Sämst betyder ändå bra. Snuttefiltsläsning som jag och Oarya kallar det. Och boken handlar inte om Percy. Han är försvunnen och istället möter vi Jason, Piper och Leo. Tre färska halvgudar som måste rädda världen. Varav den ena lider av minnesförlust och inte vet någonting.

Vi får pusselbitar längs vägen. Dels pusselbitar om vem Jason är och dels om faran som hotar. Och det här är nytt. Som en mysteriedeckare där vi ska försöka lösa gåtorna som kastas åt oss. Tanken är bra men det blir väldigt rörigt. Det brukar visserligen vara ganska rörigt i Riordans böcker men snödrottningar avlöser stormandar som avlöser vargar. Och så två gåtor mitt i alltihop, det blir lite mycket.

Men det gör som sagt ingenting. Trots röran känns allt välbekant och trots att jag googlar gudar och ledtrådar som en tok under läsningen lyckas jag inte spoila handlingen för mig själv. Riordan lyckas faktiskt hålla gåtorna ända till slutet. Och vilket slut vi får! Cliffhanger gone mad, det är allt jag säger. Och jag ljuger inte. Se bara på Riordans dedikation i boken som följer.

 

Tillägg: Efter att jag skrev den här recensionen har jag läst hela serien, och jag pudlar lite. Jag var inte superentusiastisk efter den här boken, men serien som helhet visade sig faktiskt vara Riordans bästa. Enligt mig. 

Härlig läsning alltså. Härlig bok i typisk Riordan-stil även om den inte tillhör favoriten.

Boken finns hos Science Fiction Bokhandeln, Adlibris, Bokus och CDON.

Andra som bloggat om boken är Sagan om sagorna, Bokfrossa och Mitt bokliga liv.

 

Annonser

2 responses

  1. Jag har ännu inte läst någon av Rick Riordans böcker, men har hört så mycket positivt om dem att det snart inte går att stå emot längre. ”Snuttefiltsläsning” är för övrigt ett väldigt bra begrepp.

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Marias bokhylla

Ibland kommer även livet i vägen

Mitt Bokliga Liv

~ en kedjeläsande boknörds oändliga läsäventyr ~

Den onda cirkeln

Witness this, bloodbag!

bam tycker

- om böcker

Bokföring enligt Monika

We´re all stories in the end

ylwakarlsson

All Kinds of Stories -Short but Great

A ROOM OF MY OWN

We´re all stories in the end

Sagan om Sagorna

We´re all stories in the end

Midnatts ord

We´re all stories in the end

C.R.M. Nilsson

We´re all stories in the end

Carolina läser...

We´re all stories in the end

Vargnatts bokhylla

We´re all stories in the end

Fiktiviteter

när den verkliga verkligheten inte räcker till

%d bloggare gillar detta: