Ett smakprov ur Drömverk – Fantastikhjälpens kommande bok

Idag använder jag Flukten fra virkelighetens smakebit till skamlös reklam för vårt projekt Fantastikhjälpen. Det är ett projekt där vi ideellt kommer ta fram en barn-/ungdomsbok och låta merparten av vinsten från försäljningen gå till en hjälporganisation. Den som jobbar hårdast är naturligtvis vår författare och grundare till hela projektet, Marcus Olausson. Nedan en bild av honom från bokmässan där han agerade levande reklampelare.

Boken Drömverk handlar om den ensamkommande flickan Nahrina vars hela värld slagits i spillror. Tills hon en dag får en gåva som tar henne med  till världen kallad Avigsidan. Där finns de forna gudarna, otämjda vattenfall, vidunder, jättar och troll. Men där finns också Maran och hennes skuggvittror och de vill ta över allt, ersätta människornas drömmar med rädsla och skräck. För att stoppa dem måste Nahrina använda både list och fantasi. Och svårast av allt – hon måste finna sitt mod och våga lita på andra igen.

Första smakprovet är från Nahrinas hemland. Från den dagen allt går sönder. 

Nahrina förstår inte vad som händer. Plötsligt är allt hon hör ett tjutande ljud som hotar att spränga sönder hennes öron inifrån. Och av någon underlig anledning faller svartbrända fjädrar mot marken runt omkring henne. Hon ligger på mage på marken men minns inte att hon har ramlat. Det gör ont i bröstet och svider på armar och ben. Mamma skriker utan att höras och pressar Aram mot famnen samtidigt som hon böjer knä bredvid pappa, men varken pappa eller Aram rör sig. Det luktar bränt och dammrök sveper fram över dem. Pappa öppnar sakta ögonen, möter Nahrinas blick och ler mot henne, men sluter sedan ögonlocken igen.

Något hårt pressar mot Nahrinas bröst och hon sätter sig upp och ser att det är stenen hon fick av pappa. Den är röd av blod. Som ett hjärta av sten. Hon tar sig för bröstet och ser att det är hennes eget blod, att stenen rivit upp ett sår. Nahrina börjar gråta och ropar på mamma och pappa.

Det fortsätter att tjuta i hennes öron när starka armar lyfter upp Nahrina och bär henne därifrån. Hon håller krampaktigt tag om stenen och skriker medan världen faller sönder. Stenen bultar i takt med hennes hjärta.

Andra smakprovet är från en rast i skolan. Nahrina har kommit som ensamkommande till Sverige och har det inte lätt, varken i skolan eller med mardrömmarna som plågar henne. Den här rasten möter hon en pojke som har med sig en gåva till Nahrina. 

”Ta boken”, säger han. ”Den är din nu.” Sedan tar han på sig ryggsäcken igen och går tillbaka till buskaget, men stannar och vänder sig om. ”Jag heter Hadar förresten! Vi kanske ses igen, på Avigsidan.”

Nahrina kastar en blick mot skolgården där alla barnen nu försvinner in till lektionen. Pojken är borta men boken ligger kvar. Med försiktiga steg går hon fram och plockar upp den. Omslaget är av nött ljusbrunt läder. Där finns en inpräntad bild som föreställer en uppslagen bok där en pojke och en flicka går hand i hand över boken. Nästan som om de går i boken. Flickan har flätor, precis som Nahrina. ”En saga ur Bokvandrarnas Krönikor” står det under bilden. Hon öppnar boken och flämtar till. På första sidan finns en teckning som ser ut precis som hon själv. En flicka med mörka ögon och svarta flätor, hängselbyxor och en jacka med huva. Nahrinas hjärta bultar när hon slår igen boken, bara för att mötas av nästa överraskning. Nu har en rubrik tillkommit på omslaget, ovanför bilden på barnen som vandrar över boken. Med förgylld text står där nu ordet ”Drömverk”.

Vad är det här? tänker Nahrina och sätter sig ner i gräset med boken framför sig.

Hon öppnar den försiktigt igen och tittar på teckningen som liknar henne själv. Porträttet ser inte lika sorgset ut som hennes spegelbild brukar göra. Snarare finurligt. Modigt. Hon vänder blad, men nästa sida är blank. Förvånad bläddrar hon vidare i boken men alla sidor gapar tomma. Då plockar hon upp en pennstump ur fickan och skriver sitt namn på sidan efter porträttet.

NAHRINA

En svag vibration känns från boken och Nahrina backar undan när bokstäver träder fram under hennes namn. Boken skriver något till henne och Nahrina stakar sig fram genom orden.

Hej Nahrina. Nu börjar din berättelse.

 

 

Nu närmast väntar redigering av Drömverk och jakt på sponsorer av bokens tryckning. Om man vill hjälpa till och stötta Fantastikhjälpen får man gärna sprida vårt budskap i sociala medier (använd hashtaggarna #fantastikhjalpen #drömverk eller #bokvandrarna) och kanske rentav gå in som sponsor. Alla belopp och all hjälp är välkomna. Skicka ett mejl till info@fantastikhjalpen.se om du vill hjälpa till eller bara veta mer.

 

Annonser

En smakbit ur Den mörkaste delen av skogen.

Helgens smakbit blir från Holly Blacks senaste bok Den mörkaste delen av skogen. Och ja, jag valde så klart stycket på grund av Dr Who referensen. Nu gillar jag Holly Black ännu mer.

Fler smakbitar hittar ni hos Flukten fra virkeligheten.

Hazel hade inte tyckt att det var något konstigt med att hon och hennes bror hade samma låtsaspojkvän.

De var kära i honom för att han var prins, älva och magisk och för att de älskade prinsar, älvor och magi. De älskade honom på samma sätt som de hade älskat odjuret första gången han hade svängt runt med Belle, i hennes gula klänning, över dansgolvet. De älskade honom på samma sätt som de älskat alla femtioelva versioner av Doctor Who, både han med flugan och han med det galna skrattet. De älskade honom på samma sätt som de älskade sångare i band och som de älskade filmstjärnor. Älskade honom med en gemensam kärlek som förde dem närmare varandra.

Och eftersom pojken inte var riktig kunde han inte älska dem tillbaka och skulle heller aldrig bli tvungen att välja mellan dem.

Fast nu hade han vaknat. Det förändrade allt.

En smakbit av Människorna

Över en vecka har jag legat i soffan från morgon till kväll. För sjuk för att orka med något annat än se på tv, så det har blivit en hel del både filmer och tv-serier. Närmaste tiden kommer det alltså bli lite mer TV än vanligt här, men har även massor av fantastiska böcker på gång. Ni hittar en del av dem på instagram @bokhuset.

en-smakebitDagens smakbit har jag dock inte läst än, inte ens börjat på faktiskt, trots att jag galopperade i full fart till bokaffären när jag fick nys om den här. Men det kommer. Tills dess får vi hålla till godo med den här smakbiten.

Huvudpersonen ( en utomjording )  har precis landat på jorden iklädd den människokropp han ska föreställa. Dessvärre råkar han vara naken och blir ganska omgående tagen av polisen för förargelseväckande beteende.

De tittade i sina papper. ”Ja”, sa den förste. ”Vi ser att ni undervisar vid Fitswilliam College. Men det förklarar inte varför ni gick omkring spritt naken utanför Corpus Christi. Antingen är ni galen eller också är ni en fara för samhället, eller bådadera.”

”Jag tycker inte om att bära kläder”, sa jag avmätt. ”De skaver. De känns obekväma runt mina genitalier.” Och sedan kom jag att tänka på det jag lärt mig i Cosmopolitan och böjde mig fram mot dem och tillade någonting som jag trodde skulle avgöra saken. ”De kan leda till svårigheter för mig att uppnå tantrisk fullkroppsorgasm.”

Det var då de fattade ett beslut, och det beslutet var att låta mig genomgå en psykiatrisk undersökning. Detta innebar att jag flyttades till ett annat rätvinkligt rum för att tvingas titta på en annan människa med en annan framträdande näsa. Denna människa var kvinnlig. Olyckligtvis var hon lika ful som alla de andra jag hittills hade träffat.

”Ska vi börja?” sa hon. ”Jag skulle vilja inleda med att fråga om ni har varit utsatt för stress på sista tiden. Är det något som har tryckt er?”

Jag blev förbryllad. Vilken sorts tryck talade hon om? Atmosfäriskt? Tyngdlagen? ”Ja”, sa jag. ”En hel massa. Överallt utsätts jag för tryck.”

Det tycktes vara rätt svar.

 

manniskorna

Ni hittar fler smakbitar hos Flukten fra virkeligheten här.

En smakbit – Störst av allt

På söndagar kan man läsa smakbitar hos Flukten fra virekligheten, och mitt bidrag den här veckan kommer från Malin Persson Giolitos bok Störst av allt. Smakbiten är bokens första sida.

en-smakebit

Vid den vänstra bänkraden ligger Dennis, som vanligt iklädd reklamT-shirt, stormarknadsjeans och oknutna gymnastikskor. Dennis är från Uganda. Han säger att han är sjutton, men han ser ut som en fet tjugofemåring. Han går på verkstadslinjen och bor i Sollentuna på en inrättning för sådana som han. Bredvid honom, på sidan, har Samir hamnat. Samir och jag går i samma klass eftersom han lyckades komma in på skolans specialutbildning i internationell ekonomi och samhällskunskap.

Vid katedern finns Christer, klassföreståndare och självutnämnd världsförbättrare. Hans kopp har vält ut över bordet och det droppar kaffe på hans byxben. Amanda sitter inte mer än två meter därifrån, lutad mot elementet under fönstret. För några minuter sedan var hon bara kashmir, vitt guld och sandaler. Diamantörhängena hon fick när vi konfirmerade oss glittrar fortfarande i försommarsolen. Nu skulle man kunna tro att hon är lerig. Jag sitter på golvet mitt i klassrummet. I mitt knä ligger Sebastian, son till Sveriges rikaste man Claes Fagerman.

Personerna härinne passar inte ihop. Sådana som vi brukar inte träffas. Kanske på en tunnelbaneperrong under en taxistrejk, eller i en restaurangvagn på ett tåg, men inte i ett klassrum.

Det stinker ruttna ägg. Luften är grå och suddig av krutrök. Alla är skjutna utom jag. Jag har inte så mycket som ett blåmärke.

storst-av-allt

En smakbit av Hon bad om det.

Söndagar betyder att vi får smakbitar från olika böcker och min kommer från Hon bad om det av Louise O´Neill. Fler smakbitar hittar du hos Flukten fra virkeligheten här.

hon-bad-om-det

Emma har varit på fest och tuppat av. När hon kommer tillbaka till skolan visar det sig att det finns bilder och filmer från festen som Emma själv inte minns något av. När smakbiten börjar har Emma gömt sig undan allas blickar på skoltoaletten och hör hur de pratar om henne.

”Förlåt”, säger Caroline. ”Jag antar …” Hon tvekar. ”De där fotona är väl rätt konstiga ändå? Emma ser ut att vara helt borta. Sov hon?”

”Jag vet inte”, säger den andra tjejen.

”Nä, inte jag heller. Men Olivia sa att Mia hade sagt att Emma var helgalen, att hon definitivt hade tagit något. Hon dansade i evigheter och hennes klänning hade åkt ner så hon var topless i, typ, fem minuter innan Maggie Bennett märkte det och drog upp den igen.

Någonting spricker inombords. Skär sönder allt. 

”Och sedan släpade hon in Paul i Sean Caseys föräldrars sovrum. ”

”Men usch. Hans föräldrars sovrum? Så himla äckligt.”

”Jag vet.”

”Ja.” Caroline låter fortfarande osäker. ”Men om hon hade tuppat av?”

”Car.” Den första tjejen håller på att tappa tålamodet. ”Kom igen. Ingen tvingade ned spriten i halsen på henne, eller fick henne att ta andra grejer. Och vilken kille skulle säga nej om han fick det serverat på en tallrik? ” Hon skrattar. ”Hon bad fan om det.”

 

En smakbit av World After.

Söndagar betyder smakbitar från olika böcker och du hittar alla hos Flukten fra virkeligheten.

Min smakbit är från boken World After av Susan Ee. Jag tyckte ju så mycket om Änglafall att jag köpte tvåan på engelska och läsningen funkar faktiskt. Men jag kommer ändå kasta mig över den svenska versionen när den kommer också. Smakbiten är från sidan 7.

A lot of people stare at us as the rest of the small caravan stops in the parking lot. They all saw me in the arms of the demon-winged creature that was actually Raffe, and they all thought I was dead. I feel self-conscious so I sit down on the bench beside my sister.

One of the men reaches out to touch my arm. Maybe he wants to see if I´m warm like the living or cold like the dead.

My sister´s face changes instantly from a blank slate to a growling animal as she snaps at the man. Her razorgrafted teeth flash as she moves, emphasizing the threat. As soon as the man backs off, she goes back to her blank expression and doll-like stance.

The man stares, looking back and forth between us for clues to questions I can´t answer. Everyone in the parking lot saw what just happened, and they all stare at us too.

Welcome to the freak show.

world-after (1)

Marias bokhylla

Ibland kommer även livet i vägen

Mitt Bokliga Liv

~ en kedjeläsande boknörds oändliga läsäventyr ~

Den onda cirkeln

Witness this, bloodbag!

bam tycker

- om böcker

Bokföring enligt Monika

We´re all stories in the end

ylwakarlsson

All Kinds of Stories -Short but Great

A ROOM OF MY OWN

We´re all stories in the end

Sagan om Sagorna

We´re all stories in the end

Midnatts ord

We´re all stories in the end

C.R.M. Nilsson

We´re all stories in the end

Carolina läser...

We´re all stories in the end

Vargnatts bokhylla

We´re all stories in the end

Fiktiviteter

när den verkliga verkligheten inte räcker till