Equilibrium – Smugglare, nickelskojare och illusionister.

Equilibrium är skriven av Anna Jakobsson Lund.

Midnattsklockan slår medan jag springer genom Kintoros sluttande gränder. Jag skulle ha varit på scenen nu, tagit emot de andra kemisternas applåder. Ingen hade vågat neka mig ett forskningsprojekt efter det här. Jag borde ha stannat i bankettsalen, kontrollerat den skärande smärtan. Bröt den sig ut ur mig? Hur kunde den göra det? Klackarna slinter mot gatstenarna och jag drar av skorna. Fötterna domnar bort, men jag stannar inte. Jag måste härifrån, måste byta om innan någon ser mig. Klänningen är kladdig av blod.

Ok. Så här är det. Jag var oerhört nervös för att läsa den här. Jag har hittills hyllat allt Anna Jakobsson Lund skrivit och bara där fanns orsak till nervositet. Inte för att jag inte trodde jag skulle gilla det här, hon hade mig redan vid omslaget ( OMSLAGET! ), smugglare, nickelskojare och illusionister. Utan för att det kändes som att jag måste klaga lite. För jag har inte bara hyllat allt, jag känner även Anna en del via sociala medier sedan något år tillbaka och man vill ju vara trovärdig liksom. Så jag kände en press på mig att kritisera, om än bara lite grann. Men det blir inte riktigt så. Jag kan inte hitta på klagomål som inte finns, så ni får stå ut med att jag hyllar igen. För jag älskar det här. ÄLSKAR!

Faktiskt så tycker jag det här är det bästa hon har skrivit. Hur mycket jag än gillade trilogin om Systemet så faller jag ändå handlöst för den här världen Anna har skapat. Jag kan till och med gå så långt att det är ett av de bästa världsbyggen jag läst. Inte bara för att den är kreativ, innovativ och en värld jag väldigt väldigt gärna skulle besöka själv. Utan för att hon bryter mot så många normer att jag inser hur insnöad jag själv är. Jag, som ändå tycker jag har hyfsad koll vad gäller könsidentitet, får se all min självgodhet blåsa åt fanders. För mer än en gång måste jag faktiskt tänka till och fundera på hur det egentligen ligger till med könet på den och den karaktären. Tills jag också inser hur mycket jag själv snöar in på kön trots att jag trott tvärtom och ( innerst inne i tysthet ) klappat mig på axeln för mina djupa och fördomsfria insikter. Som tydligen inte var så jäkla bra trots allt. Anna Jakobsson Lund utmanar. Och hon gör det bra.

Porto do Luando. En färgstark karnevalstad full av härliga dofter, vackra kläder och nickelskojare. Smugglare och illusionister. En stad där Ari möter både vänner och fiender och hotet från militären är konstant närvarande. Könsidentiteten som exponeras genom vilken färg ens tatuering har. Ari som inte är varken kvinna eller man har en grön och jag tyckte det här var så fint så fint. Tills det kanske inte var det längre.

Jag tycker om allt. Framförallt tycker jag om tonen i berättelsen. Aris röst. Som eftertänksamt och rakryggat tar sig an alla utmaningar hen ställs inför. Kanske ibland lite självgod och egoistisk, men alltid sympatisk. Det enda jag personligen inte tycker om i boken är sexet. Vi får nämligen hett och detaljerat sex också. Och jag har inget emot själva sexet, det är väldigt omtumlande och fint. Men jag gillar inte sex i fantasyböcker. Så det här är inget fel och det är absolut inte illa skrivet, utan mina egna preferenser som sätter stopp. För mig blir detaljerade sexscener väldigt mycket här och nu. Som i nutid. Vilket gör att jag kastas ut från bokvärlden jag befinner mig i och tappar fokus. Så man kanske kan kalla det här fake kritik. För någon annan kritik har jag inte. Berättelsen blir visserligen lite långsam två tredjedelar in, men det gör absolut ingenting. Världsbygget och karaktärsutvecklingen känns både mer angeläget och intressant. För i slutändan blir det här inte en berättelse om fiender eller könsidentitet, utan om personlighet och att hitta sig själv. På alla sätt och vis.

Jag älskar Equalibrium. Jag skulle bo där om jag kunde. Med Ari, Ezra, Herr Gallonge, Isobel och alla andra. ÄLSKAR den!

Boken finns hos Adlibris och Bokus.

Andra som skrivit om boken är Oarya, Världarna jag lever i och Vargnatts bokhylla.

Tack till författaren för recensionsexemplar. 

Annonser

Nu finns den att köpa – En roman om identitet och kön, vänskap och magi!

Jag har inte läst den själv ( än ), men jag tvivlar inte på att den kommer vara fantastisk. Equilibrium av Anna Jakobsson Lund.

Equilibrium är berättelsen om Ari, som tvingas fly till rövarstaden Porto du Luando och söka skydd bland smugglare, nickelskojare och illusionister. Det är en roman om identitet och kön, vänskap och magi

Och nu finns den att köpa! Antingen av författaren själv på bokmässan, eller så kikar ni in i bokhandeln.



 

Är ni på bokmässan hittar ni författaren i Fantastikgränd.

Efterlängtad fortsättning.

En av höstens mest efterlängtade böcker är för mig fortsättningen på Mistborn av Brandon Sanderson. Uppstigandets brunn heter den och kommer i september.

mistborn-uppstigandets-brunn

Jag blev dock lite förvirrad när jag kikade på Adlibris och det nämns Uppstigandets brunn och Uppstigandets brunn del 2. Det är ju inte helt ovanligt att man i Sverige delar upp tjocka tegelstenar ( speciellt inom fantasy ) till två böcker istället för en. Men så är inte fallet när jag kikar lite närmare. Det är Mistborn del 2 precis som det ska vara och bara en bok vad jag kan se. Så vi kan andas ut igen. Och Modernista behåller stilen med omslaget. Så snyggt!

Marie Lu och Poznanski – Efterlängtade fortsättningar.

Jag har hållit utkik på bibliotekets sida dagligen i jakt på en specifik bok. Och i måndags fanns den äntligen inne, så jag rusade dit innan någon annan hann låna den. Jag pratar om Rosensällskapet av Marie Lu, fortsättningen på Den unga eliten. Jag var ju inte helt förtjust i första delen men har ändå väntat orimligt otåligt på Rosensällskapet. Det betyder nog att jag ännu inte gett upp hoppet att Marie Lu ska leverera.

IMG_0217

En serie jag däremot gillat hela vägen är Ursula Poznanskis dystopiska trilogi som nu får sitt avslut. Äntligen är sista delen, passande nog med titeln Slutet, här. Som jag har längtat.

sveket sammansvarjningen slutet

Krönikorna från röda klostret får en fortsättning!

Jag satt och slösurfade lite igår och trillade in på Förlaget.

Förlaget ( så fantasirikt namn ) är ett nytt finlandssvenskt förlag, med många kända författare som i samband med starten valde att lämna storförlaget Schildts & Söderströms. Och det är ju kanske bra, vad vet jag. Vad som ÄR bra är att Maria Turtschaninoff finns med i höstens katalog hos Förlaget med fortsättningen på Maresi.

maresi-kronikor-fran-roda-klostret

Naondel kommer den att heta och utspelar sig precis som Maresi på Röda klostret.

Naondel_kansi_korkres (1)

Jag gillar omslaget ( som här är på finska, men den ser likadan ut i svensk variant ) sådär. Naondel ger ett ( onödigt ) erotiskt intryck, vilket säkerligen beror på tecknad kvinna vs riktig kvinna med plutmun. Helt ok, men inte lika sagolikt vackert som omslaget till Maresi.

Jag blir också lite fundersam över texten i presentationen som möter oss i höstkatalogen.

Klostret får aldrig förgäta vad vi genomled, för att skapa en fristad för våra efterföljare, en plats där kvinnor tillsammans kan arbeta och lära. Må minnet av oss leva så länge dessa byggnader står kvar.

Förgäta? Jag vet inte om man säger så på finlandssvenska men det låter för mig väldigt konstigt. Kanske är meningen att det ska låta ålderdomligt eftersom vi nu får historien före Maresi. Men jag kan ändå inte minnas att Maresi innehöll liknande uttryck alls, så det känns som ett märkligt val av ord. Oavsett är jag oerhört pepp. Turtschaninoff har liksom alltid bra saker att berätta och hon gör det på ett strålande vackert sätt.

Marias bokhylla

Ibland kommer även livet i vägen

Mitt Bokliga Liv

~ en kedjeläsande boknörds oändliga läsäventyr ~

Den onda cirkeln

Witness this, bloodbag!

bam tycker

- om böcker

Bokföring enligt Monika

We´re all stories in the end

ylwakarlsson

All Kinds of Stories -Short but Great

A ROOM OF MY OWN

We´re all stories in the end

Sagan om Sagorna

We´re all stories in the end

Midnatts ord

We´re all stories in the end

C.R.M. Nilsson

We´re all stories in the end

Carolina läser...

We´re all stories in the end

Vargnatts bokhylla

We´re all stories in the end

Fiktiviteter

när den verkliga verkligheten inte räcker till