Läsenkät och kommande recensioner.

Påsken innehöll trevligt besök av svärmor och svägerska och omväxlande väder. Jag är så jävla trött på kylan som aldrig verkar släppa taget och kanske är det den frustrationen som gjort att jag läst några böcker utanför min normala komfortzon. Det kommande recensionerna är nämligen dessa:

Legend av Richard Matheson, Kvinnan på tåget av Paula Hawkins och Stalker av Kepler ( jag kan inte kalla dem för Lars, det känns för konstigt ). Två sågningar och en hyllning blir det, så håll utkik.

Till dess roar jag mig med en läsenkät jag hittade hos Fiktiviteter.

Bästa boken du läst hittills i år?

Jag har ju fastnat pladask för Änglafall av Susan Ee. En riktigt bra YA-bok med karaktärer jag verkligen gillar. Men en av de ovan nämnda hamnar också i den här kategorin, vilken kan jag ju inte säga än.

Och sämsta?

Kanske borde jag ha gjort den här enkäten efter ovan nämnda recensioner? En av dem hamnar nämligen i den här kategorin. Men sämst betyg hittills har tyvärr Drystoll av S.C. Ödman. Det finns inga ursäkter för att ge ut en så dåligt korrekturläst slutprodukt.

Bok i bokhyllan du ser väldigt mycket fram emot att läsa?

Jag skulle vilja svara Kyrkogårdsboken av Neil Gaiman som jag köpte i somras men aldrig läste klart. Tyvärr inser jag nu att jag tydligen slarvat bort den, så jag får helt enkelt köpa eller låna en ny. Kanske den engelska illustrerade varianten den här gången eftersom den är så himla fin.

51wXIxEhA3L._SY344_BO1,204,203,200_

 

Är det övervägande manliga eller kvinnliga författare i din bokhylla?

Det är ganska jämnt fördelat faktiskt.

Är det någon genre som är överrepresenterad, och vilken syns inte alls? 

Fantastik ( fantasy, scifi osv ) dominerar tydligt, med några få undantag. Det beror på att jag under de senaste åren fastnat mer och mer för fantastik och därmed har övriga genrer blivit utrensade med tiden. Deckare har jag bara två böcker av, Stalker och Lejontämjaren ( som ännu är oläst ), och det stannar nog vid de två gissar jag.

Ärligt nu – finns det någon bok du kanske inte läst i sin helhet, men låtsas att du gjort det?

Inte nu längre eftersom jag nyss flyttat och därmed rensat hårt, men det fanns säkert någon sådan innan. Jag skulle inte ljuga medvetet om läst eller oläst, men det dåliga minnet kan ju ställa till det lite ibland.

Föredrar du att låna, köpa eller byta böcker? Motivera!

Jag lånar massor av böcker och jag älskar biblioteket, så svaret är låna. Jag gillar såklart att köpa böcker också men eftersom plånbok och utrymme sätter gränser är jag så otroligt tacksam för att biblioteket finns. Nuförtiden läser jag även en del e-böcker på Storytel men utbudet är ganska litet fortfarande och jag föredrar pappersbok, så svaret blir ändå låna.

Annonser

En smakbit av World After.

Söndagar betyder smakbitar från olika böcker och du hittar alla hos Flukten fra virkeligheten.

Min smakbit är från boken World After av Susan Ee. Jag tyckte ju så mycket om Änglafall att jag köpte tvåan på engelska och läsningen funkar faktiskt. Men jag kommer ändå kasta mig över den svenska versionen när den kommer också. Smakbiten är från sidan 7.

A lot of people stare at us as the rest of the small caravan stops in the parking lot. They all saw me in the arms of the demon-winged creature that was actually Raffe, and they all thought I was dead. I feel self-conscious so I sit down on the bench beside my sister.

One of the men reaches out to touch my arm. Maybe he wants to see if I´m warm like the living or cold like the dead.

My sister´s face changes instantly from a blank slate to a growling animal as she snaps at the man. Her razorgrafted teeth flash as she moves, emphasizing the threat. As soon as the man backs off, she goes back to her blank expression and doll-like stance.

The man stares, looking back and forth between us for clues to questions I can´t answer. Everyone in the parking lot saw what just happened, and they all stare at us too.

Welcome to the freak show.

world-after (1)

Det här med köpstopp går ju jättebra.

Jag har just nu både köpstopp och lånestopp när det gäller böcker. Inte köpa från bokhandel och inte låna från biblioteket. Av den enkla anledningen att vi är mitt uppe i en flytt. Mina böcker har fyllt x antal banankartonger som väger bly, så det är klart att det inte är så populärt om jag släpar hem fler böcker mitt uppe i kaoset. Och jag har klarat det ganska bra tycker jag.

När jag var på biblioteket förra veckan lånade jag bara en bok, en pocketbok. Den får ju plats i min handväska liksom, inga banankartonger här inte.

Sedan var jag till bokhandeln i lördags och jag gick nästan ut tomhänt. Men så fanns Legend där av Richard Matheson till reapris så den fick följa med. En storpocket, så den får också plats i handväskan.

På väg hem passerade jag en till bokhandel och eftersom utbudet ju kan skilja en del var jag tvungen att kolla in den också. Och jag köpte bara en bok där också, World After av Susan Ee. Ni vet, uppföljaren till Änglafall, fast på engelska. Jag läser ju egentligen inte på engelska, men den fanns där till reapris och om någon kan få mig igenom en engelsk bok är det Penryn och Raffe tänker jag. Den fanns också i storpocket, så den fick ( med lite möda ) också plats i handväskan.

Att bara låna en liten bok, och att bara köpa en liten bok i ( vardera ) bokhandel måste ju nästan ses som att jag klarat stoppet. Himla tur dock att flytten går nästa vecka för min handväska är lite tung just nu.

IMG_0031

Penryn och tidernas slut

Jag måste bara fortsätta prata lite till om Änglafall av Susan Ee. Ni vet, boken som jag läste igen och igen och igen.

För det första så måste jag lägga till att Penryn är en ny favoritkaraktär. Jag missade henne i senaste jerkan när vi skulle nämna karaktärer vi gärna ville bli kompisar med, och Penryn som just nu står väldigt högt i listan glömdes av okänd anledning bort. Ett fel jag naturligtvis måste rätta till.

Penryn alltså, gärna kompis och gärna hålla i handen när apokalypsen kommer.

Dessutom gillar jag att boken är egenutgiven. Det är något så oerhört kittlande i tanken att en person kan ge ut en bok helt själv och sprida sig på det här sättet. Utan ett stort förlag i ryggen med i stort sett noll marknadsföring och ändå bli så stor. Där ordet går från person till person och boken bara växer och växer. Precis som Andy Weirs Ensam på Mars och Hugh Howeys Ull.

En detalj är att Susan Ee inte ens försökte ge ut den på förlag, utan av personliga skäl valde att ge ut den själv. Dessutom hade hon en omslagstävling på sin hemsida där läsare fick skicka in egna ritningar. Omslaget är alltså fan art och jag bara älskar den här integreringen mellan författaren och läsarna.

Här kan du läsa en intervju med författaren. Liten spoilervarning om du inte läst någon av böckerna än.

Modernista har andra delen med i sin sommarutgivning. Jag längtar mig grön.

varlden-efter

 

Änglafall

anglafallÄnglafall är första delen i en trilogi skriven av Susan Ee.

Sex veckor har gått sedan undergångens änglar nedsteg för att utplåna den moderna världen som vi känner den. Brutala gatugäng regerar på dagarna, rädsla och vidskepelse styr på nätterna. När krigaränglar för bort en hjälplös liten flicka tänker Penryn, hennes sjuttonåriga syster, göra allt för att få henne tillbaka. Allt, inklusive att slå sig ihop med Raffe, en skadad fiendeängel.
Penryn och Raffe reser genom ett mörkt och förvridet Norra Kalifornien mot änglarnas högborg i San Francisco, där Penryn kommer att riskera allt för att rädda sin syster, och där Raffe måste förlita sig på sina största fienders nåd för att ha en chans att bli hel igen.

Vet ni vad jag gjorde när jag hade läst den här? Jag läste den igen. Och sedan läste jag den en gång till.

För första gången tvivlade jag på mig själv och mitt eget tyckande. Jag var av någon anledning inte så pepp på den här boken och var tvungen att läsa boken igen och igen, för att se om jag verkligen tyckte som jag tyckte. Och det gjorde jag. Det blev kärlek vid första läsningen mellan mig och Änglafall. Och vid andra och tredje läsningen också.

Någon skrev att Änglafall innehåller inget nytt, inget vi inte redan läst flera gånger tidigare. Jag håller inte alls med. För fans av tv-serien Supernatural är det kanske inget nytt under solen. Tvärtom känns det som författaren faktiskt hittat en hel del av inspirationen just därifrån, med krigiska och egocentriska änglar. Men Susan Ee har tagit ett existerande koncept och gjort det till något helt nytt. Det är detaljerna som gör skillnaden.

Penryn som är riktigt jävla kickass. Hennes rullstolsbundne lillasyster som blir tillfångatagen av änglarna. Penryns mamma som lider av paranoid schizofreni och kryddar jakten med bisarra påhitt. Och grymheterna. Det låter kanske absurt att grymheter kan göra en bok bättre, men den besynnerliga ondskan som strösslas ut i berättelsen känns ny och ogjord.

Det som framförallt gör den här boken till något utöver det vanliga är inte att Penryn är kickass, utan varför hon är det. Till skillnad mot andra böcker i liknande genre utspelas den här i nutid. Det är inte något framtida samhälle vi får, utan en värld som alldeles nyss och utan förvarning virvlat in i kaos. Penryn är alltså granntjejen som på grund av sin bisarra och tragiska uppväxt har extraordinära kunskaper och därmed är mer kapabel än de flesta. Den detaljen förändrar allt för mig.

Det är svårt att skriva en bok om änglar och apokalyps utan att falla ned i klichéer, så det finns även här. Susan Ee verkar dock helt medveten om detta och flätar istället in klichéerna i sarkasm och ironi. Ett drag som fungerar alldeles utmärkt. Överhuvudtaget har Penryn ett sätt att se på saker och ting som känns tilltalande. Trots mörker och grymhet finns ett lager av torr humor över det hela, som hindrar allvaret från att någonsin bli löjeväckande.

Jag gillar också kemin mellan Penryn och Raffe. Den uppenbara attraktionen lättas upp av vacklande tillit och sarkastiska inslag. Jag förlåter Susan Ee för några banala Raffemoments, eftersom hon själv inte alls ber om ursäkt för dem. Ee själv förklarar Raffe så här:

He’s just pure yummy fantasy.

Och visst, låt läsaren få en yummy fantasy. Vi slipper kärlekstriangeln och det är värt mycket.

Änglafall är alltså hela jäkla enchiladan och lite till. Jag är golvad och tokförälskad.

Boken finns hos Adlibris, Bokus och CDON.

Andra som bloggat om boken är Fiktiviteter, Fantastiska berättelser och Bokentusiasten.

Marias bokhylla

Ibland kommer även livet i vägen

Mitt Bokliga Liv

~ en kedjeläsande boknörds oändliga läsäventyr ~

Den onda cirkeln

Witness this, bloodbag!

bam tycker

- om böcker

Bokföring enligt Monika

We´re all stories in the end

ylwakarlsson

All Kinds of Stories -Short but Great

A ROOM OF MY OWN

We´re all stories in the end

Sagan om Sagorna

We´re all stories in the end

Midnatts ord

We´re all stories in the end

C.R.M. Nilsson

We´re all stories in the end

Carolina läser...

We´re all stories in the end

Vargnatts bokhylla

We´re all stories in the end

Fiktiviteter

när den verkliga verkligheten inte räcker till