En smakbit av Hon bad om det.

Söndagar betyder att vi får smakbitar från olika böcker och min kommer från Hon bad om det av Louise O´Neill. Fler smakbitar hittar du hos Flukten fra virkeligheten här.

hon-bad-om-det

Emma har varit på fest och tuppat av. När hon kommer tillbaka till skolan visar det sig att det finns bilder och filmer från festen som Emma själv inte minns något av. När smakbiten börjar har Emma gömt sig undan allas blickar på skoltoaletten och hör hur de pratar om henne.

”Förlåt”, säger Caroline. ”Jag antar …” Hon tvekar. ”De där fotona är väl rätt konstiga ändå? Emma ser ut att vara helt borta. Sov hon?”

”Jag vet inte”, säger den andra tjejen.

”Nä, inte jag heller. Men Olivia sa att Mia hade sagt att Emma var helgalen, att hon definitivt hade tagit något. Hon dansade i evigheter och hennes klänning hade åkt ner så hon var topless i, typ, fem minuter innan Maggie Bennett märkte det och drog upp den igen.

Någonting spricker inombords. Skär sönder allt. 

”Och sedan släpade hon in Paul i Sean Caseys föräldrars sovrum. ”

”Men usch. Hans föräldrars sovrum? Så himla äckligt.”

”Jag vet.”

”Ja.” Caroline låter fortfarande osäker. ”Men om hon hade tuppat av?”

”Car.” Den första tjejen håller på att tappa tålamodet. ”Kom igen. Ingen tvingade ned spriten i halsen på henne, eller fick henne att ta andra grejer. Och vilken kille skulle säga nej om han fick det serverat på en tallrik? ” Hon skrattar. ”Hon bad fan om det.”

 

En smakbit av Middagsmörker, en fantasy i samisk miljö.

Normalt är smakbiten hos Flukten fra virkeligheten men idag är den hos en annan som jag tyvärr inte kommer in på. Gissar att det har med min .ax domän ( Åland ) att göra. En smakbit kommer här ändå av boken Middagsmörker skriven av Charlotte Cederlund.

Jag ställer ifrån mig kaffekoppen och lyfter upp det översta paketet full av förväntan. Jag har inga saker från mamma, något enstaka fotografi bara, men inget riktigt. Försiktigt vecklar jag upp pappret. Dold under tidningsartiklarna ligger en mörkblå ylletunika med röda och gula dekorationer. Det är en kolt. Jag stryker med fingrarna över tyget. Det är mjukt och lent.

Nästa paket jag vecklar upp innehåller tre knivar i olika storlekar. Alla har handtag av något som ser ut som horn, renhorn gissar jag, och bladen är skyddade av slidor i mjukt skinn med vackra dekorationer.

”Jag tänkte att du ville ha något som påminner om henne”, säger Raija och reser sig från sängen. ”Något som påminner dig om att du delar hennes samiska arv.”

Egentligen behöver jag inte påminnas om mitt samiska arv längre, efter gårdagen vet jag att jag mer av den varan än jag någonsin kunnat drömma om.

middagsmorker

En smakbit – Den skrikande trappan

Dagens smakbit blir från en bok jag inte börjat läsa än, Den skrikande trappan av Jonathan Stroud. Den verkar lite udda och är egentligen riktad till yngre läsare, men jag har ju en tendens att gilla just sådant så det ska bli kul att sätta tänderna i den här.

lockwood-co-den-skrikande-trappan

Om de första hemsökelserna jag utredde med Lockwood och kompani tänker jag berätta mycket lite, dels för att skydda offrens identitet och dels på grund av händelsernas ohyggliga karaktär, men framför allt för att vi på olika företagsamma sätt lyckades trassla till dem allihop. Så, nu har jag erkänt det! Inte ett enda av dessa tidiga fall slutade alls så lyckligt som vi skulle ha önskat. Mortlake-skräcken drevs visserligen ut, men inte längre än till Richmond Park, där den fortfarande smyger runt bland träden om nätterna. Och såväl Aldgates Grå Gengångare som väsendet som gick under namnet Benranglet tillintetgjordes, men inte utan ett flertal föregående ( och, anser jag nu, onödiga ) dödsfall. Och vad beträffar den smygande skuggan som hemsökte unga mrs Andrews och hotade såväl hennes förstånd som hennes kjolfåll – vart den stackaren nu än må vandra i världen, följer skuggan efter. Så vi hade inte precis oklanderliga vitsord, Lockwood och jag, när vi gick uppför gångstigen till huset på 62 Sheen Road den där dimmiga hösteftermiddagen och raskt ringde på dörrklockan.

Jag ser fram emot att läsa den här även om jag känner att språket är lite onödigt omständligt ( första stycket är skrivet precis så som ovan, inga radbrytningar etc ). Speciellt eftersom åldersgruppen ska vara från 9 år, men jag återkommer mer om det när jag faktiskt läst boken.

Fler smakbitar hittar du hos Flukten fra virkeligheten genom att klicka på bilden nedan.

en smakbit på riktigt

En smakbit av Endgame – Spelet

Dagens smakbit ( machobit) kommer från Endgame – Spelet som är andra delen efter Kallelsen, skriven av James Frey.

endgame-spelet

Jago hör hur mannen tar upp något ur fickan. Utan att vända sig för att se efter vad det är säger Jago: ”Du ska nog ta och stoppa undan den där kniven.”

Mannen tvärstannar. ”Hur vet du att jag har en kniv?”

”Jag hörde det. Kunde känna lukten.”

”Skitsnack”, viskar mannen och rusar fram.

Jago bryr sig fortfarande inte om att ta upp händerna ur fickorna. Metallen glänser som silver i gatlyktornas sken. Jago lyfter ena benet och sparkar rakt bakåt så att han träffar mannen i revbenen. Kniven missar Jago när han viker sig framåt, lyfter foten och ger mannen en spark på hakan. Sedan stampar Jago ner foten på mannens knivhand. Handleden slår i marken med Jagos skosula ovanpå. Mannen tappar kniven och Jago skickar iväg den med tån på sin sko. Den faller över trottoarkanten och rasslar ner i en avloppsbrunn. Mannen stönar. Den spinkige skiten spöade honom utan att ens ta upp händerna ur fickorna.

Jago ler, snurrar runt på klacken och går över gatan.

Burger King.

Si.

Jugadores juegan.

Men de måste äta också.

Fler smakbitar hittar du hos Flukten fra virkeligeheten.

 

En smakbit av Miniatyrmakaren.

Söndag betyder att det är dags för en smakbit hos Flukten fra virkeligheten och min smakbit är från Miniatyrmakaren skriven av Jessie Burton. Omslaget är helt fantastiskt vackert. Underbart illustrerat och en textur som känns lite extra lyxig.

miniatyrmakaren

Johannes försvinner in i sitt arbetsrum och det klickar till i låset. Otto och Cornelia gör en hastig nedstigning mot underjorden och köket. Ensam sånär som på Rezeki som gnyende tassar utmed hallväggarna reflekterar Nella över gåvan hon fått. Hennes hjärta sjunker. Jag är för gammal för sådant här, tänker hon. Vem ska komma och titta på det här skåpet, vem ska komma och sitta på de här stolarna eller äta av vaxmaten? Hon har inga vänner, ingen familj här i staden som kan komma och beundra – skåpet är ett monument över hennes maktlöshet, hennes kuvade kvinnlighet. Det är ditt hus, hade hennes man sagt – men vem kan bo i pyttesmå rum, i nio återvändsgränder? Vad är det för slags man som köper en gåva som denna, hur storståtlig stommen än är, hur vackert huset än är byggt?

en smakbit på riktigt

En smakbit av Monster i garderoben.

Monster i garderoben: en bok om Anthony Perkins och tiden som skapade Norman Bates, skriven av Johan Hilton.

monster-i-garderoben-en-bok-om-anthony-perkins-och-tiden-som-skapade-norman-bates

Jag läste om den här hos Vargnatts bokhylla och blev så sugen på att läsa boken, så här ligger den nu och bara väntar på att bli läst. Boken om han som alltid kommer vara känd som skådisen i Psycho.

På vägen hem från Universal promenerar jag längs med Hollywood Boulevard och stjärnorna på Hollywood Walk of Fame. Börjar med Robert Rossen, följer efter Sammy Kaye och Bee Gees, avverkar Penny Singleton, Gig Young, Ida Lupino, Al LIchtman, Dick Haynes, Paul Lukas, Stuart Hamblen, Sons of the pioneers och Taylor Holms. Och där, till slut. Mellan Britney Spears och systrarna Olsen.

Anthony Perkins. En av de tusentals stjärnorna i allt mattare mässing i Hollywoods absoluta hjärtpunkt. Jag stryker lätt med fotsulan över hans namn. Här står jag ensam med Tony och den figur man för alltid kommer att förknippa honom med: Norman Bates.

Tre avvikare på en och samma plats. Vi hör ihop.

Fler smakbitar hittar du hos Flukten fra virkeligheten.

 

Mitt Bokliga Liv

En kedjeläsande boknörds oändliga läsäventyr

Den onda cirkeln

Witness this, bloodbag!

bam tycker

- om böcker

Bokföring enligt Monika

We´re all stories in the end

ylwakarlsson

All Kinds of Stories -Short but Great

A ROOM OF MY OWN

We´re all stories in the end

Sagan om Sagorna

We´re all stories in the end

Midnatts ord

We´re all stories in the end

C.R.M. Nilsson

We´re all stories in the end

Carolina läser...

We´re all stories in the end

Vargnatts bokhylla

We´re all stories in the end

Fiktiviteter

när den verkliga verkligheten inte räcker till