Välkomnar nya året med en släng av pest, men vi kör på tycker jag!

Jag hade tänkt kickstarta nya året igår med en liten överraskning, men eftersom jag drabbats av lite pest ( skulle kunna vara förkylning/influensa men känns mer som pesten ) får den vänta några dagar. Men starta gör jag ändå, lite smått så där. Det blev ingen årsbästa för 2017 eftersom december gick åt till resande, jag var mer borta än hemma, och därefter har jag haft lite jullov och nu har jag pest. Så kan det gå. Och jag ser hellre framåt än bakåt just nu, så jag ser fram emot årsbästan för 2018 istället.

Nytt år och nya planer. De två senaste åren har varit så där bloggmässigt. Många pauser och inte så mycket läsning som jag hade velat. Men det är ju så, livet kommer emellan ibland tyvärr och det blir inte alltid som man planerat. Jag har dock stora förhoppningar för 2018 faktiskt. Jag mår bra, tiden finns förhoppningsvis  och inspirationen för läsning och inlägg finns hela tiden.

Först och främst kommer Gender Bender tillbaka! Ni vet, dagarna när jag byter kön på karaktärer i böcker och det blir heltokigt eftersom författarna lever kvar i stenåldern … Utförandet kanske varieras, men fokus kommer vara på genusproblematik och inte alltid alltför allvarligt. Men det blir heller inte bara problematik på agendan, det måste finnas plats för hyllningar också och som tur är har jag några sådana på lager.

Hur jag ska göra med recensionsexemplar har jag inte riktigt bestämt än. Fördelen med att tacka ja till sådana är att man ofta är lite före andra tidsmässigt och kan presentera rykande färska nyheter i bokhandeln. Nackdelen är att det ger en press som jag inte är helt säker på att jag vill ha, så vi får se. Det blir säkerligen mer än senaste året, men ändå mindre än i början.

Och nu har jag inte så mycket mer att tillägga, så vi kör väl då!

 

 

Annonser

Gender Bender Day med varning för grovt språk

Idag är det återigen dags att byta kön på karaktärer. Jag har velat lite fram och tillbaka gällande dagens bokval, men kände ändå att den måste med.

Jag skriver vilken bok det är längst ner om någon vill ägna sig åt att gissa. Jag har naturligtvis bytt kön på karaktärerna i vanlig ordning, och här har jag även ändrat vissa öknamn och anatomiska beskrivningar så de passar könsbytet.

Bettan drog på sig en t-shirt som hon hittade på golvet i köket. Den dög på jobbet. Det fanns ju ändå inga grabbar där om man inte räknade gubbkräken på elektriska. Säkert bögar hela bunten. För fina för en grovis som hon i alla fall. Det hade de gjort klart redan från början. Ett hårt skott i krysset skulle de behöva. En liten påminnelse om vad de gick miste om när de snaskade kotte hela nätterna kanske skulle få dem på rätt spår.

 

Bettan knöt nävarna. Hon var bara ett par meter ifrån henne nu. Tjejen backade, upptryckt mot väggen nu. Skakade på huvudet.

”Nej, jag menade bara …”

Bettan högg till. Greppade henne om halsen och tryckte upp henne mot väggen. Tjejen pep till. Bettan lutade sig framåt, ansiktet bara ett par centimetrar från tjejens.

”Bettan, för fan”, sa Lisa. ”Hon menade inget med det.”

Bettan låtsades inte höra. ”Är du en sådan där lebbjävel? Du ser ut som en lebbjävel.”

”Jag är inte …”

”Håll käften när jag pratar med dig!”

Tjejen knep ihop ögonen, hennes händer på Bettans arm, försökte få henne att släppa. Bettan var starkare, mycket starkare.

”Jag vill aldrig se dig i omklädningsrummet samtidigt som mig. Är det uppfattat? Jag vill inte ha nån jävla lebbjävel där som glor på mig.”

Tjejen snyftade.

”Fattar du!?” skrek hon så små droppar av spott pepprade tjejens ansikte.

Bettan släppte taget och vände sig om. Flinade, spottade på marken och lät blicken vandra över de andra. Ingen av dem mötte hennes blick. Så där skulle det gå till. Hon kanske inte var mycket i livet, men här var det hon som var drottning.

”Fan”, sa hon till Lisa. ”Jag är törstig. Är det inte fika snart? Har du nån bärs med dig?”

Boken heter Kalldrag och är skriven av Markus Sköld.

Hur blir det om vi byter kön på karaktärerna? Jag har testat.

I en grupp på Facebook var det nyligen en som delade med sig av ett intressant skrivtips: testa att byta kön på dina karaktärer. Ett sådant test kan ju ge utdelning på olika sätt. Man kanske blir uppmärksammad på att man använder väldigt stereotypa karaktärer, att man generellt beskriver kvinnor och män olika eller man kanske bara upptäcker nya sidor hos sina karaktärer.

Jag blev själv nyfiken så jag tog fram några böcker och bytte kön i ett par stycken.

Ni kommer få läsa några utdrag ur två svenska bestsellers där jag bytt kön och ibland karaktär. Vilka böcker det är skriver jag allra längst ner i inlägget, ifall man vill roa sig med att gissa vilka böcker det är.

Bok 1 – delar ur kapitel 3 och 4

Olof Karlsson känner hur det pirrar i låren efter löpningen när han drar ner de fuktiga kalsongerna och sparkar iväg dem mot stolen.

Ett krafsande ljud får honom att vända sig mot fönstret. Trädgården på baksidan är så mörk att allt som syns är det avspeglade sovrummet. Det ser ut som en teaterscen, en tevestudio.

Han har själv gjort entré och står mitt i det flödande strålkastarljuset. Men jag glömde klä på mig, tänker han med ett snett leende. Han står kvar några sekunder och betraktar sin nakna kropp. Den är dramatiskt ljussatt och i avspeglingen ser han smalare ut än han är på riktigt.

Olof stirrar på fönstret, närmar sig försiktigt, försöker se igenom speglingarna, drar åt sig det marinblå överkastet, skyler sig och ryser till.

Han smakar på glassen. Den är mycket mjukare och  snart alldeles perfekt. En stark smak av choklad sprider sig i munnen.

Han suckar till när det varma vattnet sköljer över huvudet och nacken och omsluter hela kroppen. Det dånar i öronen och axlarna sjunker ner och musklerna mjuknar. Han tvålar in sig, dröjer med handen mellan benen och känner att håret redan har börjat växa ut sedan förra vaxningen.

Han tänker plötsligt på vad han tyckte sig se i sovrummets fönster precis när han drog åt sig överkastet och skylde sin kropp.

Olof hör publikens jubel från teven när han lämnar badrummet. Kimonons tunna sidentyg klistrar sig mot den fuktiga huden.

Hans hår blöter igenom kimonons rygg. Topparna är så våta att droppar rinner innanför tyget, ner mellan hans skinkor.

Bok 2 – delar ur kapitel 1 och 2

Hon hade innerligt avskytt möhippor alltifrån den gång hon i tjugoårsåldern övertalats att delta i en. Den spårade ur totalt, efterlämnade grav ruelse och fadd smak.

Och i den vevan fick hon höra talas om ett ännu värre arrangemang, som fördjupade hennes aversion mot denna typ av omdömeslösa jippon.

En intet ont anande stackare från Gästrikland hade snappats upp bara ett par dagar före bröllopet. De omtänksamma kidnapparna såg till att hon bräddfylldes med brännvin och placerade henne sedan i en av andraklasskupéerna på tåget i Gävle försedd med giltig biljett. Avsikten var att hon skulle stiga i Söderhamn där hemtransport beställts.

Problemet var bara att offret somnade innan tåget ens hunnit ut ur Gävle. Tågvärden ville inte störa den lätt snarkande kvinnan utan avvaktade med att kolla färdhandlingen. Följden blev att den nersupne sov vidare och inte vaknade förrän i Sundsvall. Där tvingades hon övernatta på en parkbänk och anlände hem först nästa kväll. I bedrövligt skick möttes hon av en veritabel avhyvling från den man hon skulle äkta arton timmar senare. Möhippor som flippade ur så totalt var både pinsamma och förnedrande.

Men mot förmodan började det riktigt bra.

Efter ett tag började Peggy komma i rätt stämning, och sedan dröjde det inte länge förrän hon reviderade sin tidigare uppfattning. Väl skötta var dessa arrangemang synnerligen trivsamma. Vad var det för fel med att få umgås med sina bästa vänner en av de sista dagarna som fri kvinna? Och det fortsatte i samma stil.

Mer mat. Fler drinkar. Stegrad bullernivå. Skratt. Tjejiga historier. Öppenhjärtiga avslöjanden. Sexuella anspelningar.

– Tack för det här tjejer, sluddrade Peggy och höjde glaset. Ni ska veta att jag uppskattar den här dan. En av dom bästa i mitt liv. Skål, allihop!

 

Hon noterade att svågern kysste sin fru på ena kinden och hörde honom säga att han skulle smita ifrån några minuter för att pudra näsan.

– Jag är strax tillbaka, kvittrade han och trippade ut från takterrassen.

I herrummet hade han betraktat sig i spegeln, koketterat och hälsat på sig själv.

– Men se god dag, herr Hilmersson.

Sedan millimeterjusterade han frisyren, rättade till kavajen över axlarna och bättrade på håret som inte behövde bättras på.

Bok 1 – delar av kapitel 19

Gunvald Larsson kör långsamt genom Karolinska institutets väldiga campus, närmar sig Retzius väg 5, svänger in på den ödsliga parkeringsplatsen och stannar framför det tomma huset.

Trots att han är trött och helt okammad, har otvättat hår och bylsiga kläder skulle nog de flesta som såg honom säga att han är den vackraste människa de sett.

 

Dörren är öppen och den smale rättsmedicinaren sitter vid sitt städade skrivbord och läser tidningen med latexhandskar på händerna. Han har en vit polotröja under läkarrocken och pilotglasögonen blänker till när han tittar upp.

– Du är trött, Gunvald, säger han vänligt.

– Lite.

– Vacker förstås.

– Nej.

Det här är ju rätt tydligt. Det är sällan vi läser om män som ensamma hemma går runt nakna och äter glass medan fukt rinner ner längs kroppen in mellan skinkorna. Allt beskrivet med en tydlig sensuell ton.

Det är heller inte ofta vi läser om urspårade möhippor, där man på ett typiskt tjejigt brölande sätt super varandra under bordet och slocknar på parkbänkar. Eller om män som trippar iväg till toaletten …

Det här var faktiskt väldigt roligt att göra, så förmodligen kommer det bli ett stående veckoinslag i bloggen. Gör det gärna ni också, men glöm inte att hojta till så jag får läsa det ni skriver i så fall.

the_gender_bender

Bok 1 är Stalker av Kepler och bok 2 är Dödsdrycken av Björn Hellberg.  I kapitel 19 av Stalker har jag bytt ut Saga Bauer mot Gunvald Larsson. 

Tusen sidor

We´re all stories in the end

Fear Not The Dark

En blogg om skräckfilmer och skräcklitteratur

bam tycker

- om böcker

Bokföring enligt Monika

We´re all stories in the end

Midnatts ord

We´re all stories in the end

C.R.M. Nilsson

We´re all stories in the end

Carolina läser...

We´re all stories in the end

Vargnatts bokhylla

We´re all stories in the end

Fiktiviteter

när den verkliga verkligheten inte räcker till