I dagens Gender Bender byter jag kön på karaktärerna i en nyutkommen och hyllad kriminalroman.

Äntligen är det dags för lite vanlig Gender Bender där jag byter kön på karaktärer. Idag har jag valt en bok där det ena stycket är från förr i tiden och det andra är från nutiden. Det är alltså boken som startar med en tillbakablick på något som skedde för längesedan och sedan hoppar in i nutiden. Vilken bok det är kan ni se längst ner i inlägget.

Och innan ni börjar läsa kan ni gärna kika in hos Oarya som har en intervju med mig idag. Utöver det jag själv har att säga, får jag också väldigt fina ord av Oarya himself.

Dåtid.

”Hör här, Ruben. Du är så söt och underbar. Mycket finare och klokare än någon annan liten pojke i hela världen, så vi ska nog klara oss utan mamma, tror du inte det?”

Han försökte nicka, men huvudet hade liksom fastnat.

”Nu tycker jag att vi skyndar oss hem och slår på teven, så att vi hinner se alla vackra kostymer som herrarna har på sig på prinsessans och den vackra kinesiska pojkens bröllop, ska vi inte det, Ruben?”

”Då blir Börje prins, va? ”

”Ja, det blir han, i samma stund som de är gifta. Men till dess är han bara en helt vanlig pojke som ska få sin riktiga prinsessa, som du också kommer få en vacker dag, min älskling. När du blir stor. Då ska du bli rik och berömd eftersom du är ännu finare och vackrare än Börje, för du vet väl att du kan få vad som helst i hela världen. Titta bara på ditt blonda hår och ditt vackra ansikte, något sådant har väl inte Börje?”

Ruben log. ”Och du kommer alltid finnas hos mig, va, pappa?” Han älskade när han kunde få pappa att se så tårögd ut som han gjorde just nu.

Nutid. 

”Spegel, spegel på väggen där, säg vem som skönast i landet är!” skrattade han självförringande och drog överdrivet ömt sina fingertoppar över spegelbilden. Han putade med läpparna, drog händerna utmed höfterna, upp över bröstkorgen och vidare längs halsen, för att borra in fingrarna i håret. Sedan noppade han bort ludd på angoraskjortan och duttade foundation på några ännu synliga blemmor i ansiktet, innan han nöjd tog ett steg tillbaka igen.

Tillsammans med de Neulashförstärkta ögonfransarna bidrog de plockade och uppritade ögonbrynen till det han valde att kalla sin appearance. Blicken hade blivit djupare och regnbågshinnornas intensitet mer glödande; små medel som gav honom ett oumbärligt extra skikt av oåtkomlighet. Kort sagt var han redo att förföra världen.

”Hej, jag heter Rune”, övade han sig med spända senor på halsen. Djupare än så gick det inte att få rösten.

”Rune”, viskade han samtidigt som han långsamt särade på läpparna och lät hakan falla mot bröstet. Effekten var magisk när han intog den attityden. Vissa kanske tolkade uttrycket undergivet, men det var raka motsatsen. Var det kanske inte i just denna vinkel som mäns ögonfransar och pupiller bäst bibehöll omgivningens uppmärksamhet?

Boken heter Selfies och är den senaste i den omåttligt populära serien om Avdelning Q, skriven av Jussi Adler-Olsen.

Annonser

Penryn och tidernas slut

Jag måste bara fortsätta prata lite till om Änglafall av Susan Ee. Ni vet, boken som jag läste igen och igen och igen.

För det första så måste jag lägga till att Penryn är en ny favoritkaraktär. Jag missade henne i senaste jerkan när vi skulle nämna karaktärer vi gärna ville bli kompisar med, och Penryn som just nu står väldigt högt i listan glömdes av okänd anledning bort. Ett fel jag naturligtvis måste rätta till.

Penryn alltså, gärna kompis och gärna hålla i handen när apokalypsen kommer.

Dessutom gillar jag att boken är egenutgiven. Det är något så oerhört kittlande i tanken att en person kan ge ut en bok helt själv och sprida sig på det här sättet. Utan ett stort förlag i ryggen med i stort sett noll marknadsföring och ändå bli så stor. Där ordet går från person till person och boken bara växer och växer. Precis som Andy Weirs Ensam på Mars och Hugh Howeys Ull.

En detalj är att Susan Ee inte ens försökte ge ut den på förlag, utan av personliga skäl valde att ge ut den själv. Dessutom hade hon en omslagstävling på sin hemsida där läsare fick skicka in egna ritningar. Omslaget är alltså fan art och jag bara älskar den här integreringen mellan författaren och läsarna.

Här kan du läsa en intervju med författaren. Liten spoilervarning om du inte läst någon av böckerna än.

Modernista har andra delen med i sin sommarutgivning. Jag längtar mig grön.

varlden-efter

 

Favoritkaraktärer?

Det är lustigt hur skönt det känns efter en riktigt jobbig vecka när bokbloggsjerkan dyker upp. Axlarna spänner av ett snäpp och kroppen slappnar av i vetskap att det är fredag. Frågan hos Annika idag är:

Topp 5 fiktiva karaktärer som du önskar vore dina bästa vänner (böcker/film/tv).

Det här var en riktigt rolig fråga. Att få reflektera över lästa böcker från en ny vinkel, och som vanligt kan jag inte hålla mig till reglerna. Jag kan omöjligt välja fem karaktärer bara ( karaktärer från samma bok måste ju räknas som en ) så det kanske blir några fler. Min första tanke var Katniss från Hungerspelen, men näe. Jag gillar ju Katniss och hon är bra att ha i närheten när det brinner i knutarna, men ärligt talat är hon en rätt dyster person. Så jag tänkte om.

Iko och Cinder från The Lunar Chronicles. En android och en cyborg eftersom kemin och humorn dem emellan är underbart varm och rolig.

cinder

Pontus och Chavve i Mitt hjärta går på av Christoffer Holst ( filmrättigheterna har dessutom nyss blivit köpta, så förhoppningsvis har vi en härlig film att se fram emot snart ). Jag skulle gärna sitta inlindad i varma halsdukar och äta rykande färska kanelbullar med de här två fantastiska killarna.

Kapten Fidesko i Attentaten i Gallus av Eva Holmquist. Fidesko som är en jättestor fågel fastnade i mitt hjärta.

Mark Watney från Ensam på Mars. Bästa karaktären jag kan tänka mig att hålla i handen under livets pissiga stunder. Eller när allt går åt helvete. Rolig och supersmart.

Sam, Dean och Castiel från tv-serien Supernatural. Nuff said.

Claire i Outlander av Diana Gabaldon. Skulle gärna ta med Jamie i listan också men kanske inte som vän …

Och hörrni. Ni har väl sett att jag har en fantastisk utlottning just nu där du kan vinna en hel trilogi!

 

Vem var egentligen den mest korkade karaktären?

Den här heter egentligen Karaktärstaggen och har ju egentligen redan varit. Men jag älskar ju sånt här babbel om böcker och karaktärer så jag kör nu istället.

1. Vilken karaktär är bästa kick-ass karaktären?

Det måste nog vara Katniss från Hungerspelen. Och då menar jag framförallt boken. Hon är mer komplex där, som spelet hon spelar med Haymitch. Det framgår inte riktigt i filmen. Hon är både strategisk, cool och omtänksam. Även Lumikka från Röd som blod är hur cool som helst.

2. Vilken karaktär ogillar du mest?

Det finns ju ingen som kan ta fram så hemska karaktärer som Stephen King, men där blir de å andra sidan så många att det är svårt att välja den värsta. Men jag ogillar ju även Mary i De vassa tändernas skog. Ett riktigt våp som jag bara ville skrika åt.

3. Om du fick dejta en fiktiv karaktär, vilket skulle det vara och varför?

Jamie i Outlander av Diana Gabaldon. Mitt yngre jag hade säkerligen gärna dejtat Day i Marie Lus Legend.

4. Om du kunde ändra en karaktär på något sätt, vem skulle det vara och varför?

Juliette i Sätt mig i brand! Den tjejen gjorde inte många rätt enligt mig.

5. Vilken karaktär tyckte du gjorde en massa felval utan att det tillförde något till boken?

Tris i Allegiant. Jag gillade verkligen inte hur serien utvecklade sig på slutet, varken karaktärsmässigt eller händelsemässigt.

6. Vilken karaktär var den bästa skurken som du älskade att hata?

Damon i Vampire diaries. Eller jaha, vi pratar böcker nu. Hmm.

7. Bästa side-kick karaktären med mest hjärta?

Link i Beautiful creatures. En sådan side-kick borde alla hjältar ha.

8. Vilken är din fiktiva favoritrelation?

Claire och Jamie i Outlander.

jamie claire

9. Vilken karaktär tycker du är starkast?

Det är nog fortfarande Katsa i De utvalda – Tankeläsaren.

10. Vilken är din favoritkaraktär?

Day i Legendtrilogin och så velar jag mellan Ove och Britt-Marie från Fredrik Backmans böcker. Underbara båda två.