Santa Clarita Diet – Härligt sjuk tv-serie

Mycket tv-tittande den här veckan som sagt. Jag har gått över från Scream till Santa Clarita Diet. En helt sjuk serie ( HELT sjuk ) som även visade sig vara galet rolig.

rs-santa-clarita-diet-02-0db921f3-9b0c-405c-8cd6-59cdb789d18f

Sheila och Joel lever ett helt vanligt familjeliv med sin dotter tills Sheila en dag börjar kräkas. Och som hon kräks. Helt sjuka mängder vilket Joel upptäcker när han hittar Sheila till synes död i ett nedsölat badrum. Sheila vaknar dock till liv efter kräkfesten och mår bättre än någonsin. Hon visar sig även ha blivit en slags odöd och vill nu bara äta människokött. Det här borde ju leda till åtminstone skilsmässa kan man tycka, men icke. Joel är en hyvens kille och vill inget hellre än att ställa upp för sin fru. Även om det innebär att de måste börja döda människor för att frun ska vara nöjd.

Ni hör ju, helt galet. Och underbart roligt. Dels naturligtvis för att serien faktiskt är rolig. Förvecklingarna är sanslösa och gjorda med bra humor, men mest beror nog min förtjusning på kemin mellan Sheila och Joel. Sheila spelas av Drew Barrymoore vars naturliga tillstånd verkar vara charmen definierad. Motspelaren heter Timothy Olyphant och är om möjligt ännu charmigare. De här två tillsammans är en ren knockout som golvar mig helt.

Det här är inget för den äckelmagade eftersom det förekommer en del eh … äckel. Men klarar magen det, tycker jag absolut man ska ge serien en chans även om inälvor inte är ens grej. Serien är så mycket mer och galet charmig. Och sjuk. Men charmig.

Jag tokgillar.

Scream series- En plågsam mardröm som var svår att släppa

Vi har sportlov den här veckan, vilket innebär sovmorgnar för mig och därmed tv-tittande till långt in på natten. Jag har ju sett att skräckfilmen Scream nu finns som serie, men hur spännande kan det bli tänkte jag. Alla vet ju hur det går. Men jag gav det en chans.

ghostfacetvseries

Första avsnittet var förvånansvärt bra. En ungdomsserie förvisso, men jag gillade hur de tagit konceptet och uppdaterat det. Istället för läskiga samtal ( de förekommer också förvisso ) så börjar det med en tjej som är hemma själv. Hon går runt på uteplatsen och ska precis ta ett dopp i poolen när hon får en film föreställande henne själv medan hon går runt där ute. Någon filmar alltså och livestreamar direkt till hennes mobil. Riktigt creepy. Så jag fortsatte titta och naturligtvis gick det bara utför efter det. Redan vid avsnitt fem har serien spårat ur fullständigt och megahål i storyn genomsyrar hela serien.

Morden verkar ha sitt ursprung i något som inträffade i Lakewood för 20 år sedan. Då uppstod ett svartsjukedrama och en pojke sägs ha mördat massor av ungdomar på grund av sin kärlek till en flicka. Eftersom 20 år verkar gå tillbaka ända till stenåldern i den här serien så vet ingen riktigt vad som hände, vilka som dog eller vem den okända flickan var. Ett fullständigt mysterium för hela staden …

Och i nutid då. Mördaren vet exakt vad alla gör, hela tiden. Vad de skriver, vem de pratar med och var de är. Mördaren leker också en slags kurragömmalek med Emma och hennes vänner, medan polisen letar efter och arresterar falska mördare på löpande band. Nu har vi mördaren utropar polisen glatt. Flera gånger. Medan den riktiga mördaren skickar ungdomarna hit och dit. Och de följer efter som kycklingar. Till en nedlagd bowlinghall till exempel. Väl där rusar sedan alla åt olika håll och springer runt ensamma i mörkret medan mördaren lyckas vara på typ alla ställen samtidigt. Hen slår ner folk som bowlingkäglor och mördar brutalt på löpande band. Flyttar kroppar och torkar undan blod utan minsta problem på fem sekunder. Ingen lyckas ens få in minsta träff när mördaren väl dyker upp.

Man gör även stor affär av det här att alla är misstänkta. När alla är jagade av mördaren lyckas alltid någon av ungdomarna försvinna en stund, för att sedan dyka upp direkt när mördaren försvunnit. Ungefär som när pappa alltid går för att köpa tidningen på julafton. Bara det att här inträffar det hela tiden. Någon tog en skogspromenad mitt under slakten, en annan körde runt planlöst i sin bil och en tredje svimmade och vaknade lägligt nog när allt var färdigt.

Slutade jag titta? Nej, det gjorde jag så klart inte. Delvis för att skådisarna faktiskt inte är helt usla. Jag fastnade speciellt för Bex Taylor-Claus som spelar Audrey, den bisexuella tjejen som är lite utanför och nördig. Även Carlson Young som spelar den populära bitchen Brooke fastnar jag för. Inte för deras exceptionella skådespelarinsatser ( även om de som sagt inte suger ) utan för att de har en särskild karisma och ganska intressanta roller ändå. Jag var dessutom alldeles för insyltad i allas hemligheter ( för alla har såklart sådana i bästa Twin Peaks-stil ) och slashandet, så jag kunde inte sluta.

I slutet av säsong ett får vi reda på vem mördaren är ( inte direkt otippat vid det laget ) och då uppstår genast megahålens megahål. För mördaren har naturligtvis vid ett tillfälle själv blivit attackerad, vilket gör att Noah ( skräckfilmsexperten som hela tiden talar om vem som står näst på tur enligt alla horror-regler ) i början av säsong två har en teori att det finns en medhjälpare. En mördare till! Vilket alla, precis alla, tycker är aslöjligt. Även polisen.

Vilket blev ett för stort hål även för mig. Så det räckte med säsong ett och den var trots alla löjliga misstag tillräckligt underhållande för att jag inte ska känna att jag slösat bort tid i onödan. Säsong två överlåter jag dock till andra. Nu får det räcka.

 

The walking dead möter Zombieland – Z Nation

ZZ Nation.

Zombieapokalypsen är här! Ett virus har slagit ut nästan hela mänskligheten med bara några få överlevare ( no shit ). En av dessa är Citizen Z, en ensam kille som sitter i en högteknologisk anläggning någonstans på Arktis. Han kan med sin teknologi leda överlevarna till mat, vatten och trygghet. Något som kommer väl till pass när en grupp slumpvis hopfösta människor ska försöka föra Murphy, den enda som överlevt ett zombiebett och således har antikroppar mot viruset i blodet, till Kalifornien för att skapa zombievaccin. Lägligt nog en tripp tvärs över hela Usa.

Låter klyschigt? Förvisso, men lägg till en stor dos humor så har vi någon slags variant av filmen Zombieland möter The walking dead och ett gäng karaktärer jag verkligen gillar ( de dör visserligen som flugor så man ska inte fästa sig för mycket ). Det funkar märkligt nog. Väldigt bra till och med.

Bra action, bra skådisar och skruvad zombiehumor. Vi är fortfarande bara på säsong 1, men det finns en säsong två och trean är på väg. Jag hoppas den håller sig länge, för jag gillar verkligen det här.

 

Shadowhunters

En serie jag trodde jag skulle tycka om var The Mortal Instruments av Cassandra Clare, men tyvärr orkade jag bara läsa första boken. Visserligen är jag inte superförtjust i just urban fantasy, men demonjägare kan väl aldrig bli fel tänkte jag. Det blev fel och passade inte mig alls.

stad-av-skuggor

Nu har böckerna kommit som tv-serie och det kanske funkar bättre, tänkte jag. Men nej.

Shadowhunters är fullsmockad av usla skådisar och en plastig värld i Barbiestil. Jag vill ha bra skådisar ( det finns kanske lite hopp om Jace trots skrattretande pompösa oneliners ) och mer gritty. Lite skitigare och lite mer trovärdigt. Det var tydligen för mycket begärt. Så nej, bara nej.

Hur har Netflix kunnat producera en sådan skitserie?

Ok, det är säkert inte den sämsta serien någonsin men nära på. Netflix nya produktion Between som jag glatt satte mig och tittade på igår. Samma producent som till 24 och allt. Men vilken jävla skitserie!

Den handlar om en stad där vuxna plötsligt massdör i något slags virusutbrott och det lät ju spännande och bra. Så börjar folk dö och bara där rasade det. Det rinner lite blod ur näsan eller munnen och så trillar personen omkull och dör. Bara sådär. Ingen spänning, inget drama, ingen uppbyggnad på något sätt utan de bara trillar omkull som flugor lite här och där. Ungefär 30 personer hinner dö innan några slags myndighetspersoner kommer till stan. 30 mystiska dödsfall på 3 dagar hade orsakat global masshysteri, men i Pretty Lake händer inte så mycket mer än att den lokala doktorn undersöker saker och ting. Han knallar runt och kollar lite på blodprov i mikroskåp ( i samma rum där alla döingar ligger )  men hittar liksom inget.

När myndigheterna väl kommer så är det kostymklädda snubbar med munskydd som knallar runt bland döingarna. Och sedan ifrågasätter snubbarna lokaldoktorn som strosar runt utan munskydd, hur vågar han? Han kan ju dö utan skyddskläder ( jo de kallar munskyddet för skyddskläder )! Men doktorn är lugn, han har ju vimsat runt utan munskydd i flera dagar så det är nog ok …

Naturligtvis är något fishy och när staden hamnar i karantän och man hägnar in skiten med taggtråd så kommer en kille på den perfekta rymningsplanen. Han har hackat sig in i myndigheternas epost och vet att vid skiftbytet lämnas taggtråden obevakad i en timme. Gud vilken bra karantän och vilka smarta myndigheter som vidtar sådana gigantiska skyddsåtgärder.

Alltså, munskydd och kostym vid ett dödligt virusutbrott? Skiftbyte som tar en timme? För att inte tala om att internet fortfarande funkar, mobilerna funkar och ändå vet inte omvärlden någonting och folket i staden funderar på hur de ska meddela sig med dem utanför taggtråden. Som en härmvariant av Under the dome producerad av en femåring och dennes veckopeng. I en av de första dödsscenerna ser man till och med färgbollen personen har i munnen, den som tuggas sönder för att det ska se ut som blod.

Även om det här skulle vara den mest lågbudgeterade serien någonsin ( vilket jag inte tror att det är eftersom det är Netflix vi pratar om ) så måste man väl anstränga sig lite. Yttepyttelite åtminstone? Och Netflix som jag varit så imponerad av, som producerat välgjorda serier som Orange is the new black och Marco Polo. Jag har liksom sett dem som ett ganska säkert kort gällande serier och så kommer den här skiten. Hur korkade tror de folk är?

Så här kommer veckans tips. Ödsla inte ens fem minuter på den här serien eftersom det är fem minuter ni aldrig får tillbaka.

Mitt Bokliga Liv

En kedjeläsande boknörds oändliga läsäventyr

Den onda cirkeln

Witness this, bloodbag!

bam tycker

- om böcker

Bokföring enligt Monika

We´re all stories in the end

ylwakarlsson

All Kinds of Stories -Short but Great

A ROOM OF MY OWN

We´re all stories in the end

Sagan om Sagorna

We´re all stories in the end

Midnatts ord

We´re all stories in the end

C.R.M. Nilsson

We´re all stories in the end

Carolina läser...

We´re all stories in the end

Vargnatts bokhylla

We´re all stories in the end

Fiktiviteter

när den verkliga verkligheten inte räcker till