Ingenting och allting

ingentingIngenting och allting är skriven av Nicola Yoon.

Maddy lider av en extremt ovanlig sjukdom som i princip innebär att hon är allergisk mot världen. På sjutton år har hon aldrig varit utanför huset. Hon fördriver sina dagar med att plugga på distans, umgås med sin mamma och sköterskan Carla och läser mängder av böcker.

Så en dag flyttar den jämnårige Olly in i huset bredvid – svartklädd, graciös som en katt och med ögon blåa som Atlanten. Fascinerade betraktar de varandra från varsitt fönster. Men när de börjar chatta och lär känna varandra på riktigt inser Maddy att hon måste få träffa honom, vilka riskerna än är. För vad är egentligen livet värt om man aldrig får veta hur det är att älska någon på riktigt?

Det är nästan omöjligt att skriva om den här och inte jämföra med vissa andra verk. Speciellt eftersom nästan alla refererar till Nicola Yoon som en ny John Green eller Rainbow Rowell. Så jag tänker jämföra lite. Bättre än Förr eller senare exploderar jag och nästan lika bra som Eleanor & Park, nästan.

På vissa sätt är den bättre än båda. Den har ett fantastiskt driv med sina korta kapitel och ett unikt språk där boken utöver den vanliga texten även innehåller chattar, mail, bilder och anteckningar. Kreativt och framförallt gripande. Och trots att den är sorglig, riktigt sorglig, lyckas Yoon hålla sig borta från en rejäl gråtfest, på gott och ont. Jag gillar att den inte grottar ner sig i det sorgliga, att boken ändå mest uttrycker förälskelse, livsglädje och hopp. Samtidigt kanske hon lyckas lite för bra att hålla det sorgliga på avstånd? För hur gripen och känslomässigt involverad jag än var under läsningen, stannade den känslan inte kvar så länge efteråt. Om man nu ska jämföra med Eleanor & Park som hängde sig fast som en känslomässig igel alldeles för länge.

Vi kanske inte kan förutsäga framtiden, men vissa saker går ändå att förutspå. Som att jag kommer att bli kär i Olly. Och att det kommer att sluta i katastrof.

Ingenting och allting är alltså en underbar bok, för stunden. Och även om jag gissade twisten redan efter bara några sidor förstörde det ingenting av läsupplevelsen. Snarare tvärtom.

Boken finns hos Adlibris, Bokus och CDON.

Andra som bloggat om boken är Prickiga Paula, Agnes bokblogg och naturligtvis Oarya som fick mig att läsa den här.

Årets hetaste – Du, bara

du-baraDu, bara är skriven av Anna Ahlund.

”Frank, det här är min lillebror John.”

Han tittar upp och ser på mig.

Jag håller andan.

Hans ögon är elektriska. Svarta som ett natthav där blixten slagit ner. Utan att släppa mig med blicken reser han sig upp, ler och sträcker fram handen. Jag tar två steg fram och fångar den. Hans handflata är sval.

”Hej John.”

Du, bara är en romantisk och hjärteknipande historia om sextonåriga John som blir kär i den två år äldre Frank. Frank är oturligt nog redan är tingad av Johns storasyster Caroline. Och Caroline är van att få som hon vill. John är van att backa, men det tänker han inte göra nu. Dessutom har Frank en egen vilja. Och ett krossat hjärta i bagaget, vilket krånglar till saker.

Förälskelsen mellan John och Frank liknar ingenting jag läst inom svensk ( all? ) ungdomslitteratur. En totalt normbrytande berättelse på så många sätt att jag applåderar både författaren som skrivit den och Rabén & Sjögren som varit modiga nog att ge ut den här boken. För den är het. Ångande, rykande het.

Det finns så mycket bra med den här boken. Dels att förälskelsen mellan John och Frank får vara bara en vanlig förälskelse. Ingenstans problematiseras det att kärleken råkar vara samkönad. De är lika pirriga, osäkra och vilsna som alla andra nyförälskade tonåringar. Och de är så fina. Speciellt John som med sitt eftertänksamma lugn ändå nästan drunknar i känslor. Under läsningen önskar jag emellanåt att jag kunde ta Johns hand och tala om att allt blir bra. Att allt kommer ordna sig. Ändå är det på något sätt John som istället lugnar mig. Trots allt det hjärtskärande finns det en tillförsikt i hans karaktär som övertygar mig om att det ordnar sig. Att han klarar det här, hur det än går.

Det som får mitt hjärta att nästan stanna är den första sexscenen. Så explicit och detaljerad att jag rodnar mellan meningarna. Kikar över axeln för att försäkra mig om att ingen ser vad jag läser. Intimitet i böcker är annars något många författare väjer för. I alla fall om det även handlar om känslor. Ofta låter författaren sina karaktärer komma fram till en liten del hetta, för att sedan hoppa direkt till eftersnacket utan att passera Gå. Inte här. Anna Ahlund guidar oss varsamt men säkert igenom hela registret av fysisk och psykisk upplevelse. Rykande hett och så skickligt framfört att jag får gåshud när jag läser.

Ungdomar och unga vuxna behöver den här boken. De kommer älska Du, bara medan en del föräldrar säkerligen kommer förfasa sig. Låt dem förfasa sig. Jag önskar att jag haft något liknande att läsa när jag var tonåring. Något som på ett så här naturligt och skickligt sätt fick magen att pirra och hjärtat att bulta. Och någon som John, som visar att man klarar hjärtesorg även när det inte känns så.

Boken finns hos Adlibris, Bokus och CDON.

Tack till Rabén & Sjögren för recensionsexemplar.

PS. Jag har en kommande överraskning på lut. Håll utkik. 

Stella betyder stjärna

stella-betyder-stjarnaStella betyder stjärna är skriven av Bobbi Sand.

Det är sommar och fjortonåriga Isa ska egentligen på ridläger, men stannar i hemlighet hemma. Utanför familjens villa blir Isa upplockad av konstnären Stella, som är på väg för att göra upp med sin familj, en gång för alla.

De ger sig ut på en galen road trip som tar dem från Norra Öland till Västkusten. Med skräckblandad förtjusning hänger Isa med Stella när de umgås med alkisar, sover över i ett queerkollektiv, och liftar genom de småländska skogarna. Stella lyser så starkt i Isas ögon, så starkt att det är lätt att bli bländad … men snart måste Isa stå upp för sig själv. Fast hur går det till, när man knappt vet vem man är?

Underbart omslag och underbar bok.

Baksidestexten ger ett ganska glättigt intryck av en bok som är så mycket mer. Trots att den är ganska kort och relativt lättläst berör den på djupet. Berättelsen som börjar med en lite lekfull attityd blir långsamt mörkare och fram träder en viktig berättelse.

Isa och Stella är ganska diffusa i början men pusselbit läggs till pusselbit och känslan blir nästan lite deckaraktig i jakt på sanningen. Vart är Stella på väg och vem är egentligen Isa? Det känns som berättelsen spretar lite åt alla håll och kanter, och jag känner mig ibland som kråkan i sången Prästens lilla kråka. Än far jag hit och än far vi dit, men det visar sig att författaren har full koll. Språket är rakt på men har ett vackert flyt och leder mig skickligt vidare genom en labyrint av alkohol, svek och ångest.

Jag kan tyvärr inte skriva vad boken egentligen handlar om, eller vad som gör att jag bryter ihop på slutet eftersom jag inte vill spoila något. Jag skulle kunna säga att den handlar om relationer och identitet och det är förvisso sant, men ändå inte. Den är så mycket mer. Den är aktuell och utmanande på ett sätt som bara kan sluta med en käftsmäll. Samtidigt finns det lilla miraklet här som jag tycker ungdomsböcker måste ha. Den lilla lilla skärvan av hopp som är nödvändig när någon precis visat exakt hur skitig verkligheten ibland är.

Stella betyder stjärna är angelägen. Den tränger sig på och den berör. En ungdomsbok jag verkligen rekommenderar.

Boken finns hos Adlibris och Bokus.

Tack till författaren för recensionsexemplar.

Andra som bloggat om boken är: Vargnatt och Jennies boklista.

Looking for Alaska av John Green

efter-alaska

Efter Alaska är skriven av John Green.

Den första vännen

Den första kärleken

De sista orden

Miles lämnar ett trist, ensamt liv på High School bakom sig och anländer till internatskolan Culver Creek i Alabama en tryckande het dag strax före terminens början. Han längtar efter förändring och ett nytt liv och hoppas kunna hitta det på Culver Creek. Och visst förändras hans liv. Livet på skolan bygger på vänskap, fiendskap och ständiga brott mot skolans stränga regelverk. Inom loppet av något dygn har han fått ett nytt namn, ”Bullen, fått en ny vän, Översten, och lärt sig en och annan ny ovana.
Och han träffar Alaska Young – den smartaste, roligaste och snyggaste tjej han någonsin sett. Hon förändrar hans liv mer än något annat, mer än han någonsin kunnat ana …

Det här kommer bli ganska kortfattat eftersom det är otroligt svårt att skriva något utan att spoila handlingen.

Boken innehåller en stor Händelse och berättelsen är indelad i före och efter Händelsen. Green har ett språk jag tycker om som är både avskalat och svulstigt på samma gång. Humorn är torr, men känslorna är massiva. Nedräkningen till Händelsen driver mig framåt i jakten på frågan vad var det som hände? Jag läste med hjärtat i halsgropen eftersom jag fattade att något kommer gå riktigt illa och ändå är det inte Händelsen som är det viktiga i slutändan. Det är känslorna som framförs och vi känner nog igen oss allihop. Den påminner om Jellicoe road på sätt och vis. Det är en bok om ungdomen, om vänskap och kärlek och allt vad det för med sig. Utanförskap, sex, alkohol, pranks i sann skolanda ( och oj vad bra den sista är ), avundsjuka och rivalitet. Huvudkaraktären Miles berör mig. Hans ensamhet i början och de första trevande försöken att få vänner är rörande, och hans fascination för människors sista ord skapar nyfikenhet även hos mig och definierar honom på ett sätt som gör karaktären levande och trovärdig.

Jag har tidigare läst John Greens Pappersstäder som jag inte kände något alls för faktiskt, därför har jag heller inte skrivit om den här. Det är svårt att skriva något intressant om en bok en bara känner jaha för. Därefter läste jag hans bok Förr eller senare exploderar jag ( The fault in our stars ), en bok som jag tyckte var väldigt bra. John Green låg så att säga plus minus noll hos mig. Den här boken tyckte jag nästan ännu mer om, fast på ett annat sätt.

Man verkar ha lite svårt att bestämma sig för vad boken ska heta på svenska. Den tidigare versionen heter Var är Alaska. Den verkar dock vara slutsåld på förlaget, och nu när ny utgåva är på gång har man istället valt titeln Efter Alaska.

Nya utgåvan kommer ut i juni och du kan bevaka den på Adlibris, Bokus eller CDON.

Kanske är det allt du behöver veta

kanske-ar-det-allt-du-behover-veta

Kanske är det allt du behöver veta är skriven av E. Lockhart. Engelsk titel We were liars.

Sjuttonåriga Cadence Sinclair Eastmans berättelse tar sin början före den femtonde sommaren. Somrarna tillbringar den förmögna familjen Sinclair på sin privatägda ö utanför kusten vid Massachusetts. Cadence älskar tillvaron på ön och framförallt älskar hon Lögnarna, som familjen kallar den sammansvetsade kvartetten bestående av Cadence, hennes kusiner Johnny och Mirren och Gat. Gat, Cadences stora kärlek.

Den femtonde sommaren händer något. Något som hon absolut inte kan minnas och som ingen vill berätta för henne. Händelsen gör sig dock ständigt påmind i form av en fruktansvärt smärtsam, kronisk huvudvärk som hon måste medicineras för. Men vad var det egentligen som hände?

Läs den. Och om någon frågar hur den slutar LJUG.

Det är svårt att skriva om boken utan att spoila något om slutet, men att jag tyckte den var bra kan jag ju säga. Berättelsen handlar om Cady som tillbringar sina somrar på familjens ö i sällskap med sina kusiner och vänner. Livet är enkelt och ungdomarna tillbringar somrarna med att skratta, sola, bada och för Cady och Gat börjar en spirande romans utvecklas. Tills något händer den femtonde sommaren. Vad som har hänt minns inte Cady och under två år hålls hon borta från ön av sin mamma. Cady är ledsen och arg eftersom hon skriver mail efter mail till alla utan att få svar. Och varför har Gat lämnat henne, vad har hon gjort som är så hemskt att han inte ens vill prata med henne? När Cady kommer tillbaka till ön och får träffa alla igen kommer minnet om den femtonde sommaren sakta tillbaka.

Jag tyckte väldigt mycket om den här. Det enda problemet med såna här böcker, där det finns en gåta, är att jag bara vill veta vad som har hänt. Själva handlingen liksom susar förbi i jakten på svaret, vad hände? Språket är vackert och sanningen kommer fram bit för bit. Även om det inte är helt oförutsägbart lyckas författaren hålla i spänningen ända fram till slutet.

Tack till Lavender Lit för recensionsexemplar.

Någon som tappat en quiz? Fem frågor om böcker.

Jag tycker det är så roligt att hitta gamla qiuz och enkäter som bokbloggarna haft, både att läsa och fundera till lite på min egen läsning. Jag hittade en gammal som kommer här,

1. En bok jag ännu inte läst men ser fram emot?

Av någon anledning har jag faktiskt aldrig läst Stolthet och fördom. Jag vet inte varför för jag gillar sådant här. Men nu ska det äntligen bli dags, tack Modernista för recensionsexemplar. Det ska bli ett nöje. Det nya omslaget är dessutom otroligt vackert.

9789174998580_200_stolthet-fordom_haftad

 

2. Den bästa boken jag har hemma?

Oj det är svårt att lista bara en. Böckerna jag har hemma är ju sådana jag sparat just för att de är extra bra eller extra vackra. Men Liftarens guide till Galaxen kommer väl rätt nära. Marvin, universums mest deprimerade robot, är liksom oslagbar.

9789186587215_large_liftarens-guide-till-galaxen_pocket

3. En bok jag önskar varit bättre och som kanske var lite onödig att köpa?

Hade det här varit en svensk författare skulle jag inte skriva det här, men ”Femtio nyanser av honom” eftersom boken är så usel att den är oläsbar. Jag var förbannad i veckor över att jag slösat pengar på den.

 

4. Någon bok som jag var jättepepp på när jag köpte den men som bara blivit stående?

Det tror jag faktiskt inte. Jag är stammis på biblioteket så köper jag en bok är det ( oftast ) väl genomtänkt eller efterlängtat, så jag slukar dem direkt. Undantaget boken i frågan före då. Däremot har jag inte läst Kampen om Järntronen än som jag köpte för någon vecka sen, vilket är lång tid för mig att lämna en bok oläst.

 

5. En bok jag köpt mest för att den hade vackert omslag?

Miss Peregrines hem för besynnerliga barn. Väldigt vacker bok, både utanpå och inuti. Recension kommer snart.

miss-peregrines-hem-for-besynnerliga-barn

 

Mitt Bokliga Liv

~ en kedjeläsande boknörds oändliga läsäventyr ~

Den onda cirkeln

Witness this, bloodbag!

bam tycker

- om böcker

Bokföring enligt Monika

We´re all stories in the end

ylwakarlsson

All Kinds of Stories -Short but Great

A ROOM OF MY OWN

We´re all stories in the end

Sagan om Sagorna

We´re all stories in the end

Midnatts ord

We´re all stories in the end

C.R.M. Nilsson

We´re all stories in the end

Carolina läser...

We´re all stories in the end

Vargnatts bokhylla

We´re all stories in the end

Fiktiviteter

när den verkliga verkligheten inte räcker till