Sagan om Rapunzel – Cress

cressCress är tredje delen i serien Månkrönikan ( The Lunar Chronichles ) skriven av Marissa Meyer.

Cinder och kapten Thorne är på rymmen med Scarlet och Wolf i släptåg. Tillsammans planerar de att störta drottning Levana och hennes armé.
Deras största hopp ligger hos Cress, som har varit instängd i en satellit sedan hon var barn, med bara dataskärmar som sällskap. All denna tid framför datorer har gjort Cress till en lysande hacker. Och olyckligtvis har hon precis fått order från Levana att spåra upp Cinder och hennes stilige medbrottsling.
När ett våghalsigt räddningsförsök slår fel splittras gruppen. Cress får till sist sin frihet, men den har ett högt pris. Samtidigt kommer inte drottning Levana att låta något stå i vägen för hennes äktenskap med kejsare Kai.
Cress, Scarlet och Cinder har kanske inte tackat ja till att rädda världen – men de är antagligen de enda som kan göra det.

Så. Himla. Bra.

Det finns ingenting jag inte tycker om med den här boken. Modernista har ju tagit över utgivningen och därmed gjort om omslagen och herregud vad fina de är. Det enda som känns surt är att jag var tvungen att köpa Cinder och Scarlet i pocketform. Hade gärna velat ha alla tre inbundna med sina nya fina omslag. Så, omslaget får mig att jubla och det får innehållet också. Jag älskar Cress. Den är fantastisk och alldeles underbar och lyfter hela serien till en ny nivå av glädje.

Cress som varit instängd i en satellit större delen av sitt liv, har via sina datorskärmar följt kapten Thornes bravader och har också en rejäl crush på den oborstade kaptenen. När han så dyker upp i satelliten för att rädda henne blir han dessutom hennes hjälte på riktigt. En hjälteroll kapten Thorne kanske inte riktigt passar in i … Samtidigt blir Scarlet tillfångatagen och hamnar på Luna. Skräcken och smärtan som väntar henne där är större än någon kunnat ana.

Ni hör ju, så himla spännande! Jag tyckte mycket om första boken Cinder som kändes nyskapande och fräsch. Scarlet kändes lite mer som en mellanbok, bra men kanske lite långsam ibland. Cress är allt Cinder var och mycket mer. Här strålar karaktärerna samman och vi får följa dem allihop. Trådar knyts ihop samtidigt som nya frågor uppstår. Här blommar även min favoritkaraktär upp, nämligen androiden Iko. Iko tillför en humor som känns nödvändig eftersom den här delen faktiskt innehåller både våld och tortyr. Inte i mängder, men tillräckligt för att tillföra ett mörker som i kombination med den underliggande sagan kanske hade känts överdriven utan humorn. Berättelsen tar sig själv på allvar i precis lagom mängd.

Vi introduceras också för Snövit i form av prinsessan Winter, en karaktär som inte riktigt är vad jag trodde hon skulle vara …

Cress är allt jag förväntat mig och mer. En fantastisk saga i ny tappning som har hittat helt rätt ton och trots att serien inte är avslutad får Cress full pott av mig på Goodreads. En fantastisk läsupplevelse som får suget efter kommande bok Winter att bli nästan outhärdligt. Har du inte läst någon av böckerna tycker jag du ska börja nu, för det här är härligt. Så. Himla. Bra.

Boken finns hos Adlibris, Bokus och CDON.

Tack till Modernista för recensionsexemplar.

Andra som bloggat om boken är: Carolina läser, Bokraden och Vår bokvärld.

Annonser

The sleeper and the spindle – Neil Gaiman

the-sleeper-and-the-spindle

The sleeper and the spindle är skriven av Neil Gaiman och illustrerad av Chris Riddell.

On the eve of her wedding, a young queen sets out to rescue a princess from an enchantment.
She casts aside her fine wedding clothes, takes her chain mail and her sword and follows her brave dwarf retainers into the tunnels under the mountain towards the sleeping kingdom.

Jag blev så nyfiken på den här att jag beställde den på originalspråk trots att jag är totalt ovan att läsa på engelska. Jag älskar ju omgjorda moderniserade sagor, sk fairytale-retellings, och vad kan vara bättre att öva läsning på engelska med än just en saga.

Boken börjar mitt i Snövits bröllopsbestyr. Hon har besegrat den onda styvmodern och står just i begrepp att gifta sig med prinsen som väckte henne med en kyss. Snövit är tveksam. Hon älskar prinsen men värderar även sin frihet högt. Samtidigt har en fruktansvärd pest spridit sig från kungariket bakom bergen. Det sägs att en prinsessa för cirka sjuttio år sedan eller så, stack sig på en förtrollad slända och föll i sömn tillsammans med resten av invånarna i slottet. Sömnen har spridit sig och nu är även Snövits kungarike hotat. Snövit som redan en gång överlevt magisk sömn är nu det enda hoppet och hon ger sig av tillsammans med tre dvärgar för att rädda båda kungarikena och den sovande prinsessan.

Eftersom jag läste boken på engelska har jag svårt att bedöma språket, är det vackert skrivet eller bara random text liksom? Nu litar ju jag på Neil Gaiman som författare och utgår från att språket är lika utsökt som sagan. För The sleeper and the spindle är en alldeles förtrollande saga. Gaimans Snövit är en kickass hjältinna som inte tvekar att dra svärdet om hon måste. Illustrationerna är fantastiska och understryker Gaimans mörka berättelse. För det är en mörk saga med zombieliknande faror som jagar Snövit och hennes vänner. Trots det så tycker jag absolut att man kan läsa den här med lite större barn. Man får hoppa över lite likmaskar och sånt, men sagan som helhet passar både barn och vuxna.

Jag gillar att Gaiman tänjer gränserna lite, men jag hade önskat att han gått några steg längre. Men kanske gör han ändå helt rätt. Så som sagan är skriven kan ändå de flesta, även de trångsynta, ta till sig sagan och våga läsa den med sina barn. Något tänjda gränser är ändå bättre än inte alls. Och att göra om stereotypa sagofigurer till självständiga starka kvinnor känns som en fantastisk utveckling bara det. Dessutom lyckas han överraska mig när sagan inte alls tar den vändning jag förväntade mig.

Gaiman har lyckats förvandla Snövit och Törnrosa till en modern storslagen saga som jag verkligen kan rekommendera alla. Vuxna som barn.

snow white

Boken finns på Adlibris, Bokus och CDON.

Röd som blod – En riktig kick-ass hjältinna

rod-som-blod

Röd som blod är första boken i en trilogi av Salla Simukka.

Efter att tidigare ha varit mobbad har sjuttonåriga Lumikki Andersson bestämt sig för att hålla sig på sin kant och göra sin egen grej. Men allt ställs på ända när hon hittar tvättade sedlar i skolans mörkrum. Det visar sig att tre av skolans elever har kommit över plastpåsar fulla med blodiga sedlar och snart är Lumikki indragen i en härva av internationell narkotikasmuggling. Dessutom misstänker Elisa, en av de tre eleverna, att hennes pappa som är narkotikapolis är involverad i det hela. Lumikki tvingas med på en livsfarlig flykt undan ryska och estniska kriminella.

Det är den kallaste vintern i mannaminne och gatorna i Tampere är inbäddade i ett gnistrande vitt täcke. Och inget är så rött som blod i snö.

Vad jag har längtat efter att få skriva om den här boken. Som att gå runt med en hemlighet man inte får berätta, samtidigt som det kliar i kroppen att få säga något endaste litet ord om det till någon. Den här boken överraskade nämligen stort! När jag öppnade paketet och fick se omslaget blev jag lyrisk. Jag trodde det var antingen en vampyrbok eller en fairyretelling och jag gillar båda sorterna så jag nästan dreglade av förtjusning. Sedan läste jag baksidan och krympte lite. Jag är inte jätteförtjust i deckare eller actionböcker med gangsters och sånt. Men oj vad fel jag hade. Den här är riktigt bra. Framförallt på grund av huvudpersonen Lumikka, en riktigt cool kick-ass hjältinna. Lumikka är som en ny Jack Reacher ( cool macho före detta militärpolis med Tom Cruise i huvudrollen ) förklädd till gymnasietjej. Fast utan töntiga oneliners.

När Lumikka ( som betyder Snövit på finska ) hamnar mitt en rejäl soppa med ryska gangsters, en korrumperad polis och mord, visar det sig att hon har förmågor utöver det vanliga att hantera situationer som det här. Man förstår tidigt att Lumikka har en trasig bakgrund, något som tvingat henne till att bli en mästare i förklädnad för att vara osynlig, hitta gömställen för att inte bli hittad och bli doftexpert för att känna doften av fienden innan det är försent. Dessutom är hon riktigt bra på att slåss. Lumikka engagerar. Hennes strävan efter att vara osynlig, att inte lita på någon, skär lite i hjärtat. Trots hennes egen skräck för att blanda sig i, bli synlig, så riskerar hon ändå allt för att hjälpa sina nästan-vänner i nöd.

Och hon gör det Så. Jävla. Bra

Nu gjorde Lumikki allt för att vara osynlig. Omärklig. Lyckligtvis kunde hon konsten att vara någon annan. Så fort hon kommit in på kaféet hade hon gått in på toaletten, tagit av sig ytterkläderna och ylletröjan, släppt ut håret och flätat det i en lös sidofläta som hon aldrig brukade ha. Istället för kaffe hade hon köpt en te. Hon bläddrade i en damtidning fastän hon normalt skulle valt vad som helst utom den. Hon satt på ett annat sätt, höll sina händer annorlunda, böjde på huvudet som någon annan.

Boken finns hos Adlibris, Bokus och CDON.

Tack till Rabén & Sjögren för recensionsex.