Wax on – Wax off

Hade ett helt annat inlägg på gång, men hann inte klart eftersom jag ska till frisören nu på morgonen. Det kommer lite mer Gregor ( och massmord ) senare under dagen hoppas jag.

Förhoppningsvis jag när jag är klar hos frisören.

hair giphy (1)

Men risken finns ju att det blir något liknande det här.

tumblr_lr8r0kiAkS1qknbv6

Det är ju trots allt Throwback Thursday så den sista frillan kanske bara är passande?

 

Annonser

Gamla tv-serier väcks till liv igen

Längesedan jag gjorde en Throwback Thursday men idag passade det bra. Jag har nämligen funderat över det här med gamla tv-serier som återuppstår, för det finns en del sånt på gång nu.

Allt som har 20 år på nacken kan göras på nytt. Vem är jag att förneka nästa generation något jag själv tyckte jättemycket om en gång i tiden? Sedan är det inte säkert det blir bra, men försöka kan man ju göra tycker jag. Några gamlingar som får nytt liv är dessa.

Twin peaks kommer tillbaka 2017 vilket jag har lite blandade känslor för. Nostalgin för serien ( och signaturlåten OMG ) säger JA. Men ärligt talat tappade jag intresset för serien någonstans mitt i. Det blev för twistat till slut. Men ändå, Twin peaks liksom.

The X-files! Say no more, jag älskade Mulder och Scully och kommer såklart titta. Premiär nästa vecka.

Även Prison break och Heroes är på väg med nya avsnitt. Vilket väl är roligt, men jag har ingen direkt nostalgi till de här serierna så det gör varken till eller från. Men sedan hörrni, ryktas det om en återkomst jag verkligen verkligen skulle älska. Verkligen.

Xena: Warrior princess! Alltså, Xena är min hjältinna. Jag hade filmerna och tv-spelet ( som sög ) och jag har sett avsnitten framåt och bakåt hur många gånger som helst. Men, Xena för mig är Lucy Lawless så jag kan inte ens föreställa mig vem som skulle kunna fylla hennes läderoutfit på ett värdigt sätt.

Men det här är än så länge bara rykten och jag både hoppas och inte hoppas.

8-xena-warrior-princess-nbc

En annan ( eller flera i en ) serie jag gärna skulle se remake av är Stargate. Alla tre, alltså SG1, SGU och SG Atlantis.

Jag skulle inte ha något emot att se en Stargate The next generation, eller till och med en Stargate The beginning, en prequel till serierna. I plural, alla tre vill jag ha på nytt.

Loadinggate_003

 

#TBT – Inte som andra döttrar av Deborah Spungen

9789172632776_200_inte-som-andra-dottrar_kartonnage

När jag var tonåring fick jag den här i present av min mamma och det blev en älskad bok. Inte för att det är en vacker saga, tvärtom. Det är en trasig människa som skildras och så långt ifrån mig själv man kan komma. Men den var viktig och den är det fortfarande.

Boken är skriven av Nancy Spungens mamma Deborah. Den berättar om Nancy som när hon var fem år hotade att döda barnvakten och som elvaåring jagade sin mamma med en hammare. Samma år försökte hon begå självmord för första gången och hon dog redan som tjugoåring av ett knivhugg i magen. Hennes pojkvän Sid Vicious som var basist i Sex Pistols blev anklagad för mordet men inte dömd. Han dog själv av en överdos bara några månader senare.

Deborah skildrar sin dotter med kärlek, men ger ändå vad som känns som en ärlig berättelse om en familj i djup kris och ett barn som inte är som andra. Diagnosen på Nancy då var förmodad schizofreni, men många menar att hon idag troligen hade fått även diagnosen bipolär. En sjukdom som tyvärr är alldeles för vanlig och som inte alla överlever.

Jag tror att boken är precis lika viktig idag som för tjugo år sedan, så jag rekommenderar den fortfarande. Läs den.

Och som vanligt är det tack vare Oaryas Throwback thursday som nostalgin flödar.

#TBT – Stockholmsnatt, G som i Gemenskap och nazister.

Egentligen förstår jag inte att jag fortfarande är uppe ( vaken sedan 6 och vinkade av familjen som åkte till Sverige ) med tanke på att jag satt och läste till 1,30 inatt. Nyinkomna dystopin Enklav var riktigt svår att lägga ifrån sig och alldeles strax ska jag fortsätta läsa. Men det är ju torsdag och därmed dags för Oaryas Throwback Thursday. Ni kanske undrar vad filmer har med böcker att göra? Ingenting. Jag vet att det här är en bokblogg och så, men regler är till för att brytas ( ibland ), så idag bjuder jag på lite humor och nostalgi, allt i ett.

Stockholmsnatt. En film som blev oerhört omdiskuterad när den kom, eftersom det tydligen var lite problem med gängbråk och annat i innerstan den tiden. Jag bodde en bit utanför och var för ung för att vistas i stan själv så jag var inte så insatt, men oj vad coola jag tyckte killarna var. Speciellt Paolo Robertos lillebror ( Paolo var för gammal ) Ian. Paolo själv, tja. Det var väl bra att han skärpte till sig, men jag känner att något gått lite snett där ändå. Här kommer ett litet klipp med skådespeleri på högsta nivå.

G som i Gemenskap eller Filmen G som den kallades. Jag missade den här när den kom eftersom jag var barn då, men det tog jag och kompisarna igen när vi blev vuxna. I tjugoårsåldern var det här en av våra bakisfilmer. Jag festade runt alldeles för mycket på den tiden, vilket betydde superbakis på lördagar och söndagar. Bakisdagarna inleddes alltid med Filmen G medan jag och kompisarna låg utspridda i soffor och fåtöljer och mådde skit. Har inte sett den på många år, men jag tokälskade den. Både för att Niklas Wahlgren var het och för att Uggla var fantastisk.

Bakisfilm nummer två ( som vi tittade på direkt efter Filmen G ) var I manegen med Glenn Killing – Live från Berns. Vi missade hela hypen med Glenn Killing när serien kom på tv, men fastnade desto mer för föreställningen från Berns. Fantastisk humor. Många skämt som fortfarande funkar och mycket som kanske känns rätt utdaterat. Men vissa saker går aldrig ur tiden.

Och som avslutning får ni låten som startade hela nostalgitrippen. Den här hörde jag nämligen igår när jag var i köpcentret och shoppade. En underbar låt från en bedrövlig film.

 

 

#TBT- Elisabeth Nemert, oemotståndligt fluff.

Torsdag och här sitter jag med vattkoppor ( ja ni får skratta ) men som tur är en väldigt lindrig variant. Så lindrig att det faktiskt tog ca tre dagar innan jag märkte att jag var mitt i utbrottet. Eller så är jag lite trög bara, oavsett kliar det något helvetiskt i hårbotten och det går ju inte att göra så mycket åt. Så jag försöker ignorera och ägnar mig istället åt Oaryas Throwback Thursday.

Som många redan har förstått har jag svårt för dravel. Böcker som kryllar av klichéer och visdomsord. Nemerts historiska romaner innehåller förvisso en del dravel, men åh vilket fint dravel det är. Magiskt till och med. Åtminstone hennes två första böcker, resten är ok men har inte samma magi.

Den första jag läste var Bortom stjärnan. En bok jag köpte som pocket på väg utomlands och behövde något lättläst som strandläsning. Och förvisso är den lättläst men vilken läsupplevelse jag fick. Jag vet egentligen inte varför jag tycker den är så fantastisk eftersom den som sagt innehåller dravel. Fluff och smör i mängder. Men något i romanen satte sig rakt i hjärtat såpass att jag till och med ville döpa mitt barn till Sofia efter huvudkaraktären. Nu fick jag pojkar så det blev inte så.

Sofia växer upp i den lilla staden Betlehem under romarnas ockupation. Det är ingen tid då kvinnor uppmuntras att gå sin egen väg och styra över sina egna liv, men Sofia har alltid känt att hon inte är som de andra invånarna i staden – hon är annorlunda. Den oväntade vänskapen med den rike köpmannen Shimon öppnar dock dörren till en annan värld, och Sofia får chansen att ta sig till Rom. Det är ingen lätt resa hon ger sig ut på, men hon är stark och stjärnan som alltid väglett henne ger henne mod.

Att alltid skilja sig från mängden tycks vara Sofias lott i livet, och den som är annorlunda blir ofta ensam. Tills hon en dag möter en man hon träffat tidigare – men bara i sina drömmar

 

bortom-stjarnan

Eftersom jag älskade första boken och läste den åtminstone ett tiotal gånger så köpte jag naturligtvis hennes andra bok också, Den vita liljan. Som också var helt magisk. Mer smärta och tragedi, men fortfarande en urstark huvudkaraktär som bryter alla normer och tar tag i sitt eget öde. Avsnittet där huvudkaraktären Catherina blir brutalt våldtagen och misshandlad till dödens gräns, fick mig att gråta på ett sätt som ingen annan bok gjort. En sådan läsupplevelse är naturligtvis omöjlig att glömma.

Catherina föds år 1460 i Palermo på Sicilien. Hennes mor dör i barnsäng men hinner uppfatta att den lilla bär på en ovanlig inre styrka. Av fruktan för att den känslokalle fadern ska undertrycka flickan bönfaller hon sin svägerska att låta dottern växa upp hos henne i Messina.
Catherina får en lycklig barndom och uppfostras till en sofistikerad renässansdam som även är en mästare på ridning och fäktning. Men när fosterfadern dör slås hennes tillvaro i spillror…

den-vita-liljan

Två böcker som gett mig en smula magi. Fluff och massor av smör men alldeles underbart.

Marias bokhylla

Ibland kommer även livet i vägen

Mitt Bokliga Liv

~ en kedjeläsande boknörds oändliga läsäventyr ~

Den onda cirkeln

Witness this, bloodbag!

bam tycker

- om böcker

Bokföring enligt Monika

We´re all stories in the end

ylwakarlsson

All Kinds of Stories -Short but Great

A ROOM OF MY OWN

We´re all stories in the end

Sagan om Sagorna

We´re all stories in the end

Midnatts ord

We´re all stories in the end

C.R.M. Nilsson

We´re all stories in the end

Carolina läser...

We´re all stories in the end

Vargnatts bokhylla

We´re all stories in the end

Fiktiviteter

när den verkliga verkligheten inte räcker till