Feministiska texter

temakvinnaTematrion hos Lyrans noblesser handlar idag om feminism i ord och bild.

Jag har läst en del av det som idag räknas som feministiska klassiker, bara det att när jag läste dem för hundra år sedan visste jag inte vad det var jag läste.

Jane Eyre till exempel. Makalöst tråkig bok och makalöst undergiven kvinna tyckte jag då. Jag kan idag inte minnas tillräckligt mycket för att överhuvudtaget förstå varför den räknas som feministisk. Därför ska jag läsa om den och se vad det var jag missade då och om jag tycker annorlunda idag.

De här tre böckerna lovar jag att läsa under 2016, för att fortsätta lära mig och se saker med nya ögon:

Jane Eyre av Charlotte Bronté.

Egalias döttrar av Gerd Brantenberg.

Alla borde vara feminister av Chimamanda Ngozi Adichie.

Ni ska naturligtvis få ett tips av mig också och eftersom min blogg är som den är, blir det naturligtvis ( feministisk ) fantasy för ungdomar/unga vuxna. Nämligen Maria Turtchaninoffs fantastiska böcker:

Arra: Legender från Lavora

Anaché: Myter från Akkade

Maresi: Krönikor från röda klostret.

jane-eyre

Tematrio – Dystopier och annat elände

Jag har aldrig deltagit i Lyrans Tematrio tidigare, men eftersom dystopier är min grej så kan jag ju inte låta bli.

Ge mig tips på tre bra dystopier (bred definition, postapokalyps går lika bra)!

Jag kan aldrig följa reglerna och jag kan omöjligt ge bara tre tips ( dystopi och postapokalyps är ganska spretiga genrer ), så här kommer några självklara favoriter och några lite mer specifika tips.

Självklara är naturligtvis Hungerspelen av Suzanne Collins, Legend av Marie Lu , Vägen av Cormac McCarthy och Väggen av Marlene Haushofer. Två dystopier och två postapokalypser. Två som andas kamp och framtidstro, en som är mörker och en som är ensamhet.

Mer specifika tips just nu är de här:

Trilogin om Systemet av Anna Jakobsson Lund. Tredje principen och Aldrig ensamma ger oss dystopi i en miljö vi känner igen. Ikeaskyltar, samer och Öresundsbron. Vänskap, mörker och offer gör det här till en av de bättre inom sin genre.

aldrig-ensamma

Nyutgåvan av In i skogen av Jean Hegland. En slags blandning av Vägen och Väggen. En apokalyps – postapokalyps som skildrar ensamhet och överlevnad med en poetisk ton som gör berättelsen skimrande vacker i sin tragedi.

in-i-skogen

Sveket och Sammansvärjningen i en trilogi av Ursula Poznanski. En ganska klassisk dystopi för unga vuxna som ändå har en skärpa jag tilltalas lite extra av.

sammansvarjningen