Mina läsplaner och jerkan.

Alltså, vädret här har verkligen varit fruktansvärt. Jag har inte så mycket emot snö och kyla. Men kombinerat med blåst och kraftigt snöfall blir det hemskt. Och sånt väder har vi haft hela veckan. Snö, kyla, blåst och snöfall. Väderappen Instaweather har visat snow snow snow, hela veckan. Utom idag då bilden visar istappar och vi tydligen ska få cloudy with a bit of ice! Vad betyder det, att det kommer regna istappar från himlen? Kikade ut och än så länge ser det rätt bra ut ändå, klart och friskt. Kung Bore vilar rätt bra i våra utemöbler också vad det verkar.

12539998_10153377332072817_62356326_n

Och det är ju fredag vilket betyder att det blir en bra dag ändå, oavsett istappar från himlen eller ej. Och med fredag kommer Bokbloggsjerkan och dagens fråga.

Har du gjort upp några läsplaner för 2016, och hur väljer du i så fall ut vilka böcker du ska läsa och när?

Jag gör aldrig läsplaner överhuvudtaget. Det är klart jag har en att läsa lista, men den är oftast väldigt kortsiktig och gäller närmaste veckan eller så. Däremot kollar jag förlagens kataloger då och då och har alltid koll på några böcker jag vill läsa ur kommande utgivning. Men när de sen blir lästa beror på humör och lust. Och om jag mot all förmodan någon gång har gjort en läsplan så fallerar den alltid. Alltid. Så svaret på frågan är nej.

Den absolut närmsta läsningen blir den här boken som kom på posten för några dagar sedan. Stjärnvind som är sista delen i en trilogi skriven av Ylva Lee Lindell. Efterlängtad och varmt välkommen.

stjarnvind

En bok i vår som jag ser jättemycket fram emot är Glastronen av Sarah J. Maas. Alltså omslaget, så snyggt.

glastronen-forsta-boken-i-glastronen-serien

En serie som växer – Skogsblod

skogsblod

Skogsblod är andra delen i en trilogi ( eller? ) skriven av Ylva Lee Lindell.

Mindra är uppgiven. Delhad nonchalerar henne och Bastian
går knappt att prata med. Trots allt som hänt har livet
aldrig känts så rörigt och alla problem kväver henne. Dessutom kommer snart eleverna tillbaka till skolan för ännu en terminsstart. Mindra har bestämt sig, hon tänker inte vara kvar i något som hon inte längre tror på.

När Mindra en sen kväll klättrar ut genom sitt fönster på
St: Mikas för att besöka sin familj, som hon så länge saknat, har hon ingen aning om att hennes utflykt till familjens sommarstuga i England kommer att föra henne ur askan, rakt in i elden.

Varför flyger Norränglarna över kanalen till England?
Var håller Bastian hus?
Varför verkar det som om det brinner överallt och hur ska
Mindra någonsin kunna hitta sin familj i allt detta kaos?

Jag hade egentligen tänkt skriva om en helt annan bok, men den här pockade på och då är det bara ge efter.

I Eldbunden hade jag vissa problem att hänga med i svängarna ibland. Det var som att författarens skrivande inte riktigt hann med tankarna. Jag upplevde också att författaren upprepade sig lite väl mycket, vilket visserligen gav boken författarens signatur men som efter ett tag blev tjatigt. Men det händer inte nu och Skogsblod fångade mig helt. Inte ens det faktum att jag läste den på Storytel, alltså som e-bok, hindrade mig från sträckläsning. Handlingen är spännande och jag både beundrar och irriterar mig på Mindra. Jag håller inte alltid med karaktärernas handlingar men jag förstår nu deras drivkrafter, varför de agerar som de gör. Mindra som försöker frigöra sig, Delhad som vet vilken fara hon svävar i och mysteriet vi möts av direkt när vi börjar läsa. Berättelsen känns glasklar. Jag sugs direkt in i handlingen och författaren drar mig skickligt vidare med ett driv som sitter där det ska. Vi får möta ännu fler varelser och det hade lätt kunnat vara för många. Men eftersom författaren ger mer tid till både karaktärer och gestaltning i den här boken är det inget problem, snarare tvärtom.

Den här boken gör mig lycklig. Ylva Lee Lindell har klivit upp flera nivåer som författare och med Skogsblod har hon snärjt mig. Jag verkligen längtar efter nästa bok. Och om jag har tur, även en fjärde …

Boken finns på Adlibris, Bokus och CDON.